Lausuntopalvelu.fi

Den arbetsgrupp som beredde lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning överlämnade sitt betänkande till inrikesminister Paula Risikko den 19 april 2017.

Uppgift

Arbetsgruppen för lagstiftning om civil underrättelseinhämtning har haft till uppgift att bereda de viktigaste bestämmelserna om civil underrättelseinhämtning och på sätt förbättra skyddspolisens inhämtande av information och därigenom statsledningens tillgång till information om allvarliga internationella hot. Uppgiften har varit att för skyddspolisen bereda tillräckliga befogenheter till personbaserad underrättelseinhämtning och underrättelseinhämtning som avser datasystem både inom landet och när det gäller utländska förhållanden samt till underrättelseinhämtning som avser datatrafik.

För närvarande finns det inte någon lagstiftning om civil underrättelseinhämtning i Finland och för skyddspolisen har det inte föreskrivits särskilda befogenheter att inhämta information om verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten. Skyddspolisen är en polismyndighet som i sin verksamhet använder de befogenheter att inhämta information som föreskrivits för polisen.

Grunden för förslaget av arbetsgruppen för lagstiftning om civil underrättelseinhämtning är betänkandet av arbetsgruppen för en informationsanskaffningslag. Därmed togs de viktigaste lösningsförslagen av arbetsgruppen för en informationsanskaffningslag till stor del in i betänkandet av arbetsgruppen för lagstiftning om civil underrättelseinhämtning.

Arbetsgruppen för lagstiftning om civil underrättelseinhämtning föreslår att bestämmelser om underrättelseinhämtning inom landet och underrättelseinhämtning som avser utländska förhållanden ska finnas i ett nytt 5 a kapitel i polislagen och att det i lagen om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik ska föreskrivas om underrättelseinhämtning som riktas mot datatrafik som överskrider den finska gränsen. Underrättelseinhämtning som avser datatrafik och befogenheterna enligt 5 a kap. i polislagen ska benämnas metoder för underrättelseinhämtning.

Försvarsministeriet tillsatte den 13 december 2013 en arbetsgrupp med uppgift att utveckla lagstiftning för att förbättra säkerhetsmyndigheternas, i synnerhet skyddspolisens och försvarsmaktens, förmåga att inhämta information. Målet var att utreda läget för lagstiftningen i fråga om bestämmelserna om de befogenheter som gäller säkerhetsmyndigheternas inhämtande av information. Målet var också att bedöma hur man bättre kan sörja för den nationella säkerheten genom att i synnerhet avvärja de hot som förekommer i datanäten.

Arbetsgruppen överlämnade sitt betänkande till försvarsministeriet den 14 januari 2015 (Riktlinjer för en finsk underrättelselagstiftning. Betänkande av arbetsgruppen för en informationsanskaffningslag). Arbetsgruppen föreslog att man ska skapa en rättsgrund för civil och militär underrättelseinhämtning. För detta ändamål föreslog arbetsgruppen att det ska inledas ett eller flera lagstiftningsprojekt som kan beredas inom de olika ansvarsområdena. Avsikten var dessutom att i detta sammanhang överväga t.ex. parlamentarisk beredning eller annan beredning under politisk styrning.

Samtidigt med arbetsgruppen för en informationsanskaffningslag arbetade den arbetsgrupp för utredning av skyddspolisens administrativa ställning, resultatstyrning samt utveckling av övervakningen som tillsatts av inrikesministeriet och den dryftade delvis samma frågor. I arbetsgruppens slutrapport som publicerades den 24 september 2014 (Inrikesministeriets publikation 28/2014) konstateras det att om skyddspolisens uppgifter och befogenheter utvecklas i en riktning som betonar underrättelseinhämtning, uppstår det ett behov att omarbeta formerna för den externa laglighetsövervakningen och den parlamentariska övervakningen.

Inrikesministeriet tillsatte den 1 oktober 2015 en arbetsgrupp för att bereda förslag till lagstiftning om civil underrättelseinhämtning.

Samtidigt tillsatte försvarsministeriet en arbetsgrupp för att bereda förslag till lagstiftning om militär underrättelseinhämtning. Dessutom inledde justitieministeriet den 17 oktober 2016 ett projekt med uppdrag att bereda lagstiftningen för övervakning av underrättelseverksamheten. Justitieministeriet har också berett ett betänkande för att se över grundlagen så att det för att trygga den nationella säkerheten genom lag kan föreskrivas om nödvändiga begränsningar i skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden (Hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden. Granskning av grundlagsregleringen. Justitieministeriet 41/2016).

Inrikesministeriet tillsatte också en parlamentarisk uppföljningsgrupp för parlamentarisk uppföljning av projekten i anknytning till civil och militär underrättelseinhämtning samt grundlagens bestämmelser.

Genom den nya lagstiftningen ska man genomföra regeringens åttonde grundläggande projekt för att skapa en rättsgrund för befogenheter till underrättelseinhämtning som avser utländska förhållanden och underrättelseinhämtning som avser datatrafik.

Det viktigaste målet med projektet är att förbättra den nationella säkerheten och skapa en rättsgrund för finländsk underrättelseinhämtning. Målsättningen är att förbättra det finländska samhällets möjligheter att skydda sig mot allvarliga hot som riktas mot den nationella säkerheten, såsom terrorism, främmande staters spionage mot Finland och hot mot samhällets vitala funktioner. Vid beredningen av lagförslagen har man haft som strävan att begränsa ingripandet i skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna så att det sker i så liten utsträckning som möjligt med beaktande av de krav som ställs på underrättelseverksamhetens effektivitet och resultat.

Utlåtandet ska lämnas in senast fredagen den 16 juni 2017.

Inrikesministeriet begär ert utlåtande om arbetsgruppsbetänkandet "Lagstiftning om civil underrättelseinhämtning" med förslag till rättsgrund för civil underrättelseinhämtning. Betänkandet finns på adressen http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/79759. Utlåtandena begärs som svar på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandet behöver inte skickas separat per e-post eller post.

Också andra än de som begäran om utlåtande har skickats till får komma med ett utlåtande eller respons om förslagen.

Alla utlåtanden som gäller lagprojekt är offentliga.

Ytterligare information ger Katriina Laitinen, lagstiftningsdirektör, tfn 0295 488　559 och Marko Meriniemi, lagstiftningsråd, tfn 0295 488　561, e-postadress [email protected].