Ge utlåtande
Ge ditt utlåtande på den här sidan. Läs mer om bakgrundsuppgifterna för begäran om utlåtande på den övre delen av sidan och ge ditt utlåtande i fältet under det. Samtidigt som du skriver ditt utlåtande kan du kontrollera kommentarer från andra remissinstanser under fliken "Utlåtanden". När ditt utlåtande är färdigt kan du skicka det antingen till en annan person för godkännande eller direkt till beredaren av begäran om utlåtande. När du skickar begäran till beredaren publiceras ditt utlåtande även under fliken Utlåtanden i likhet med övriga givna utlåtanden. Om du skickar utlåtandet för godkännande, kan godkänaren antingen återställa ditt utlåtande till beredning eller godkänna och skicka ditt utlåtande till beredaren. Då publiceras den även under fliken Utlåtanden.
Begäran om utlåtande: Ljubljana–Haagkonventionen om internationellt samarbete vid utredning och lagföring av folkmordsbrott, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och andra internationella brott.
Diarienummer för begäran om utlåtande: VN/20847/2023
Svarstiden gick ut: 17.1.2024
Uppgifter om begäran om utlåtande
Språket i begäran om utlåtande:
Inledning
Justitieministeriet ber om ett utlåtande om huruvida det kan anses ändamålsenligt att underteckna konventionen i rubriken.
Bakgrund
Förhandlingarna om Ljubljana-Haagkonventionen om internationellt samarbete vid utredning och lagföring av folkmordsbrott, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och andra internationella brott (Ljubljana-The Hague Convention on International Cooperation in the Investigation and Prosecution of the Crime of Genocide, Crimes against Humanity, War Crimes and Other International Crimes) slutfördes vid en diplomatkonferens i Slovenien i maj 2023.
Konventionens tillämpningsområde omfattar folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Parterna kan även tillämpa konventionen på de brott som fastställs i bilagorna till konventionen och som omfattar bland annat aggressionsbrott, tortyr och påtvingat försvinnande av person. Konventionen innehåller förutom definitioner av brott och kriminaliseringsskyldigheten bestämmelser om straffrättsligt samarbete såsom internationell rättshjälp i samband med inhämtande av bevis i brottmål samt utlämning av personer som misstänks eller dömts för brott.
Konventionsprojektet har föregåtts av ett drygt tio år långt arbete som har utvecklats av en kärngrupp bestående av sex stater (Nederländerna, Belgien, Slovenien, Senegal, Argentina och Mongoliet). Målet har varit att utarbeta en ny internationell konvention som är öppen för alla stater och som skapar förutsättningar för ett mer fungerande mellanstatligt straffrättsligt samarbete i fråga om folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och andra internationella brott. Syftet är att få även de stater som inte i nuläget deltar i det internationella straffrättsliga samarbetet i fråga om de allvarligaste internationella brotten att ansluta sig till konventionen.
Kärngruppen beredde sitt första utkast till en konvention våren 2018, varefter utkastet har diskuterats vid flera konsultationsmöten. Utifrån konsultationerna utarbetade kärngruppen i november 2022 ett konventionsutkast som låg till grund för förhandlingarna vid diplomatkonferensen. Konventionsutkastet baserade sig på bestämmelserna i bland annat FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, FN:s konvention mot korruption, FN:s konvention mot tortyr, europeiska konventionen om utlämning för brott, europeiska konventionen om inbördes rättshjälp och det andra tilläggsprotokollet till konventionen och Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
Initiativet till konventionen understöddes när diplomatkonferensen inleddes av 80 stater, inklusive samtliga nordiska länder och EU:s medlemsstater. I konferensen deltog representanter från 53 understödande stater. Samtliga EU-medlemsländer förutom Malta deltog i förhandlingarna om konventionen. Därtill deltog 15 representanter från observatörsstater. Konventionen har förhandlats fram utanför FN:s och de övriga internationella organisationernas strukturer.
Konventionen ska öppnas för undertecknande i Haag den 14–15 februari 2024. Ett undertecknande av fördraget innebär inte i sig att man förbinder sig till det, utan fördraget ska godkännas genom ett separat nationellt förfarande.
Konventionens tillämpningsområde omfattar folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Parterna kan även tillämpa konventionen på de brott som fastställs i bilagorna till konventionen och som omfattar bland annat aggressionsbrott, tortyr och påtvingat försvinnande av person. Konventionen innehåller förutom definitioner av brott och kriminaliseringsskyldigheten bestämmelser om straffrättsligt samarbete såsom internationell rättshjälp i samband med inhämtande av bevis i brottmål samt utlämning av personer som misstänks eller dömts för brott.
Konventionsprojektet har föregåtts av ett drygt tio år långt arbete som har utvecklats av en kärngrupp bestående av sex stater (Nederländerna, Belgien, Slovenien, Senegal, Argentina och Mongoliet). Målet har varit att utarbeta en ny internationell konvention som är öppen för alla stater och som skapar förutsättningar för ett mer fungerande mellanstatligt straffrättsligt samarbete i fråga om folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och andra internationella brott. Syftet är att få även de stater som inte i nuläget deltar i det internationella straffrättsliga samarbetet i fråga om de allvarligaste internationella brotten att ansluta sig till konventionen.
Kärngruppen beredde sitt första utkast till en konvention våren 2018, varefter utkastet har diskuterats vid flera konsultationsmöten. Utifrån konsultationerna utarbetade kärngruppen i november 2022 ett konventionsutkast som låg till grund för förhandlingarna vid diplomatkonferensen. Konventionsutkastet baserade sig på bestämmelserna i bland annat FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, FN:s konvention mot korruption, FN:s konvention mot tortyr, europeiska konventionen om utlämning för brott, europeiska konventionen om inbördes rättshjälp och det andra tilläggsprotokollet till konventionen och Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
Initiativet till konventionen understöddes när diplomatkonferensen inleddes av 80 stater, inklusive samtliga nordiska länder och EU:s medlemsstater. I konferensen deltog representanter från 53 understödande stater. Samtliga EU-medlemsländer förutom Malta deltog i förhandlingarna om konventionen. Därtill deltog 15 representanter från observatörsstater. Konventionen har förhandlats fram utanför FN:s och de övriga internationella organisationernas strukturer.
Konventionen ska öppnas för undertecknande i Haag den 14–15 februari 2024. Ett undertecknande av fördraget innebär inte i sig att man förbinder sig till det, utan fördraget ska godkännas genom ett separat nationellt förfarande.
Målsättningar
Justitieministeriet ber om utlåtande om huruvida undertecknandet av fördraget kan anses vara ändamålsenligt. Ministeriet ber samtidigt remissinstanserna bedöma hur ändamålsenligt det är att godkänna avtalet samt vilka åtgärder avtalet förutsätter inom remissinstansernas förvaltningsområde och vilka av de bestämmelser i fördraget som hör till deras behörighet som kräver riksdagens medverkan.
Den finska konventionstexten är en översättning och om remissinstanserna vill kan de även lägga fram språkliga observationer om översättningen i sina utlåtanden.
Den finska konventionstexten är en översättning och om remissinstanserna vill kan de även lägga fram språkliga observationer om översättningen i sina utlåtanden.
Bilagor:
Tidtabell
Vi ber er lämna ert utlåtande till justitieministeriet senast den 16 januari 2024.
Svarsanvisningar för mottagare
Vänligen lämna utlåtandet genom att besvara den begäran om utlåtande som publicerats på adressen utlåtande.fi. Utlåtandet behöver inte skickas separat per e-post eller post.
För att underlätta behandlingen av remissvaren ber justitieministeriet att utlåtandet om möjligt delas in enligt konventionens uppbyggnad så att hänvisning görs till konventionens delar (Part I-VIII + Annexes) och artiklar.
Även andra än de som mottagit en begäran om utlåtande är välkomna att yttra sig i ärendet.
För att kunna lämna ett yttrande måste man registrera sig och logga in i tjänsten Utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns på adressen utlåtande.fi under fliken Anvisningar> Bruksanvisningar. Stöd för hur man börjar använda tjänsten kan begäras per e-post på adressen [email protected].
Vänligen observera att alla utlåtanden är offentliga och att de publiceras i tjänsten utlåtande.fi.
För att underlätta behandlingen av remissvaren ber justitieministeriet att utlåtandet om möjligt delas in enligt konventionens uppbyggnad så att hänvisning görs till konventionens delar (Part I-VIII + Annexes) och artiklar.
Även andra än de som mottagit en begäran om utlåtande är välkomna att yttra sig i ärendet.
För att kunna lämna ett yttrande måste man registrera sig och logga in i tjänsten Utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns på adressen utlåtande.fi under fliken Anvisningar> Bruksanvisningar. Stöd för hur man börjar använda tjänsten kan begäras per e-post på adressen [email protected].
Vänligen observera att alla utlåtanden är offentliga och att de publiceras i tjänsten utlåtande.fi.
Beredare
Ytterligare information ges av
lagstiftningsråd Tanja Innanen
planerare Konsta Vepsäläinen
E-postadresserna har formen [email protected]
lagstiftningsråd Tanja Innanen
planerare Konsta Vepsäläinen
E-postadresserna har formen [email protected]
Sändlista:
| Puolustusministeriö | ||
| Sisäministeriö | ||
| Ulkoministeriö | ||
| Valtakunnansyyttäjän toimisto |
Ämnesord
rikosoikeus
rikosprosessi, esitutkinta, oikeudenkäynti
kansainväliset sopimukset