Lausuntopalvelu.fi

Denna begäran om utlåtande gäller landskapens referensarkitektur som beretts under perioden 5/2017–1/2018. Beredningen av referensarkitekturen har utförts som arbetsgruppsarbete under finansministeriets ordförandeskap.

I dokumentet ”Maakuntien viitearkkitehtuuri” (Landskapens referensarkitektur), som finns bifogat, och i dess bilagor (1–12) beskrivs med ett tidsmässigt perspektiv på 3–5 år från det att lagstiftningen om landskapsreformen blivit klar referensarkitekturen i målläget för landskapens etablerade gemensamma verksamhet. Denna referensarkitektur ska planeras i samband med genomförandet av landskapsreformen (åren 2017–2018). Definitionsmässigt är syftet med referensarkitekturen att gestalta och definiera de viktigaste strukturdelarna i helheten av lösningar utan att ta ställning till exempel till landskapets organisationsstruktur eller till andra element i planeringen eller genomförandet på ett detaljerat plan. 
 

I Finland pågår en av de största förvaltningsreformerna i landets historia. Genom reformen grundas nya landskap samtidigt som flera uppgifter överförs från de nuvarande kommunerna och från statens regionförvaltning på deras ansvar. Avsikten är att landskapet blir en aktör som kan handla med framförhållning, gripa möjligheter och lösa utmaningar innan de utvecklas till problem. Landskapet tillgodoser invånarnas och företagens behov flexibelt och med framförhållning. Vi bygger tillsammans ett samhälle som kan handla med framförhållning över sektorsgränserna med hjälp av kundorientering och utnyttjande av data och information. Genom att reformera den offentliga förvaltningens verksamhetssätt blir det möjligt att vid rätt tidpunkt och verkningsfullt erbjuda tjänster som motsvarar kundernas behov. Samtidigt skapas nya möjligheter till affärsverksamhet, och till följd av dem arbetstillfällen och investeringar, när vi utnyttjar digitala plattformar och stöder uppkomsten och utvecklingen av ekosystem. I samband med reformen flyttas uppskattningsvis cirka 215 000 arbetstillfällen i den offentliga sektorn (årliga årsverkesekvivalenter) till nya organisationer. Cirka 200 000 av arbetstillfällena finns i social- och hälsovårdssektorn. Avsikten är att samtidigt ändra produktionsmodellen för vissa social- och hälsovårdstjänster och tillväxttjänster på så sätt att kunden får möjlighet att bland fler än en tjänsteproducent som landskapet ordnar välja den tjänsteproducent som kunden anlitar. Under beaktande av social- och hälsovårdssektorns stora volym medför detta en mycket betydande förändring i myndighetens roll. Genom detta uppkommer i landskapsfältet ett delområde där tjänsterna ordnas och flera olika parters verksamhet och uppgifter samordnas, och där det finns mycket att planera och utveckla i jämförelse med det läge som råder i dag. På ett ännu mera vidsträckt plan ska de som ordnar tjänsterna säkerställa att servicekedjorna i hela tjänsteportföljen fungerar bra över alla tjänstehelhetsgränser och att de uppgifter om kunden som behövs också förmedlas över gränserna mellan olika tjänsteproducenter. Ett centralt mål för landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen är att årligen minska kostnaderna på riksplanet med cirka tre miljarder euro i jämförelse med ett läge där ingen betydande reform genomförs. I detta avseende och med hänsyn till de övriga omständigheter som nämns ovan är landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen i allra högsta grad också en produktionsmässig reform.  

• bilda en sådan enhetlig helhetsbild av landskapets strukturer och funktionaliteter som behövs vid beredningen av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen,
• bilda en enhetlig bild av landskapets verksamhetsmiljö och av kopplingarna mellan landskapets processer och de övriga processerna inom den offentliga förvaltningen,
• planera enhetliga verksamhetsmodeller för landskapen och gemensamma tjänster som stödjer modellerna,
• planera en modell för helheten av landskapens informationsförvaltning och för dess anslutning till den offentliga förvaltningens övriga informationsförvaltning,
• ta hänsyn till kundernas behov vid planeringen av arkitekturen,
• stödja kommunerna med referensarkitekturen genom att erbjuda kommunerna en bild av de tjänster som överförs från dem till landskapet.

Vänligen lämna ert utlåtande till finansministeriet senast 4.4.2018.

Vänligen lämna utlåtandet genom att besvara den begäran om utlåtande som publicerats i utlåtande.fi. För att kunna lämna ett utlåtande ska den svarande registrera sig som användare i utlåtande.fi och logga in i tjänsten. Utlåtandet behöver inte skickas separat per e-post eller post. Mer ingående instruktioner om användningen av tjänsten finns på webbplatsen utlåtande.fi på sidan Anvisningar > Bruksanvisningar. Vid behov kan stöd för ibruktagandet av tjänsten begäras per e-post: [email protected].

Om ni inte kan lämna ert utlåtande i tjänsten utlåtande.fi, är det också möjligt att skicka utlåtandet per e-post till [email protected]. Elektroniska utlåtanden ska lämnas i Word- eller rtf-format.

Denna begäran om utlåtande har endast skickats elektroniskt. Även andra än de som nämns nedan i sändlistan kan lämna ett utlåtande.

Vänligen observera att alla utlåtanden är offentliga och att de publiceras i utlåtande.fi och på finansministeriets webbplats www.vm.fi.

Mer information om denna begäran om utlåtande fås av
Päivi Virtanen tfn 029 5530497
Sanna Vähänen tfn 029 5530012
[email protected]

För mer information om användningen av tjänsten utlåtande.fi vänligen kontakta tjänstens administration per epost: [email protected].