Ge utlåtande
Ge ditt utlåtande på den här sidan. Läs mer om bakgrundsuppgifterna för begäran om utlåtande på den övre delen av sidan och ge ditt utlåtande i fältet under det. Samtidigt som du skriver ditt utlåtande kan du kontrollera kommentarer från andra remissinstanser under fliken "Utlåtanden". När ditt utlåtande är färdigt kan du skicka det antingen till en annan person för godkännande eller direkt till beredaren av begäran om utlåtande. När du skickar begäran till beredaren publiceras ditt utlåtande även under fliken Utlåtanden i likhet med övriga givna utlåtanden. Om du skickar utlåtandet för godkännande, kan godkänaren antingen återställa ditt utlåtande till beredning eller godkänna och skicka ditt utlåtande till beredaren. Då publiceras den även under fliken Utlåtanden.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om miljöskadefond
Diarienummer för begäran om utlåtande: VN/11745/2019
Svarstiden gick ut: 13.5.2022
Uppgifter om begäran om utlåtande
Språket i begäran om utlåtande:
Inledning
Miljöministeriet ber om utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om miljöskadefond.
Ålandsdelegationen ombeds särskilt yttra sig om huruvida man på basis av utkastet till lag om miljöskadefonden kunde ta ut miljöskadeavgift i landskapet Åland av dem som bedriver verksamhet som medför risk för förorening av miljön.
Ålandsdelegationen ombeds särskilt yttra sig om huruvida man på basis av utkastet till lag om miljöskadefonden kunde ta ut miljöskadeavgift i landskapet Åland av dem som bedriver verksamhet som medför risk för förorening av miljön.
Bakgrund
Utkastet till regerings proposition till riksdagen med förslag till lag om miljöskadefond har beretts i ett lagstiftningsprojekt tillsatt av miljöministeriet för att reformera subsidiära ansvarssystem för miljöskador. Miljöskadefonden avses vara en ny fond utanför statsbudgeten. Beredningen av propositionen baserar sig på en skrivning i statsminister Marins regeringsprogram enligt vilken subsidiära miljöansvarssystem (TOVA) ska utvecklas.
Vid beredningen har systemets finansieringsgrund utretts och huruvida det är motiverat att bevara de nuvarande subsidiära ansvarssystemen miljöskadeförsäkringen eller oljeskyddsfonden som separata system. Syftet med det nya systemet är att verksamhetsutövarnas miljöförpliktelser så långt som möjligt ska bli åtgärdade utan statlig ekonomisk intervention.
Mellan 2013 och 2021 har staten på grund av verksamhetsutövarnas insolvens varit tvungen att finansiera hanteringen av allvarliga miljörisker och bekämpningen av situationer med risk för miljöförorening i åtta olika fall. Det har varit nödvändigt att vidta åtgärder för att avvärja en överhängande fara.
Användningsområdet för obligatorisk miljöskadeförsäkring vid ersättande av myndigheternas bekämpningsåtgärder har varit mycket litet. Miljöskadeförsäkringens tillämpningsområde är snävt, och de skador och kostnader som ersätts genom försäkringen har orsakats i anmärkningsvärt liten utsträckning jämfört med vad som beräknades när systemet inrättades.
Riksdagens miljöutskott har i sina ställningstaganden påskyndat arbetet med att utveckla subsidiära miljöansvarssystem och särskilt att utreda om det kunde inrättas en fond för gruvdriften av samma typ som oljeskyddsfonden. Riksdagen har i sina ställningstaganden också fäst uppmärksamhet vid behovet att utveckla oljeskyddsfonden och dess finansiella bas för att trygga fondens kontinuitet och funktionsförmåga.
Den nuvarande oljeskyddsavgiften måste förnyas i överensstämmelse med EU-rättsliga krav. Efter att ansvaret för bekämpning av oljeskador och fartygskemikalieolyckor överfördes från ingången av 2019 till inrikesministeriets förvaltningsområde är oljebekämpning för närvarande räddningsverksamhet enligt räddningslagen (379/2011). I fortsättningen kommer den fulla finansieringen av oljebekämpningen, liksom den huvudsakliga finansieringen av upprätthållandet av beredskapen för bekämpning av oljeskador, att komma från välfärdsområdets budget. Detta avspeglas i oljeskyddsfondens ställning när det gäller beredskapen inför oljeskador.
Oljeskyddsfonden och den obligatoriska miljöskadeförsäkringen ska dras in när miljöskadefonden inleder sin verksamhet. Miljöskadefonden ska vara enhetligare än de tidigare separata systemen och ha ett mer omfattande tillämpningsområde. Fonden ska gälla skador som inträffar efter lagens ikraftträdande eller situationer där miljön förorenas i enlighet med ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna, och den ska inte dimensioneras med tanke på mycket omfattande skador.
Vid beredningen har systemets finansieringsgrund utretts och huruvida det är motiverat att bevara de nuvarande subsidiära ansvarssystemen miljöskadeförsäkringen eller oljeskyddsfonden som separata system. Syftet med det nya systemet är att verksamhetsutövarnas miljöförpliktelser så långt som möjligt ska bli åtgärdade utan statlig ekonomisk intervention.
Mellan 2013 och 2021 har staten på grund av verksamhetsutövarnas insolvens varit tvungen att finansiera hanteringen av allvarliga miljörisker och bekämpningen av situationer med risk för miljöförorening i åtta olika fall. Det har varit nödvändigt att vidta åtgärder för att avvärja en överhängande fara.
Användningsområdet för obligatorisk miljöskadeförsäkring vid ersättande av myndigheternas bekämpningsåtgärder har varit mycket litet. Miljöskadeförsäkringens tillämpningsområde är snävt, och de skador och kostnader som ersätts genom försäkringen har orsakats i anmärkningsvärt liten utsträckning jämfört med vad som beräknades när systemet inrättades.
Riksdagens miljöutskott har i sina ställningstaganden påskyndat arbetet med att utveckla subsidiära miljöansvarssystem och särskilt att utreda om det kunde inrättas en fond för gruvdriften av samma typ som oljeskyddsfonden. Riksdagen har i sina ställningstaganden också fäst uppmärksamhet vid behovet att utveckla oljeskyddsfonden och dess finansiella bas för att trygga fondens kontinuitet och funktionsförmåga.
Den nuvarande oljeskyddsavgiften måste förnyas i överensstämmelse med EU-rättsliga krav. Efter att ansvaret för bekämpning av oljeskador och fartygskemikalieolyckor överfördes från ingången av 2019 till inrikesministeriets förvaltningsområde är oljebekämpning för närvarande räddningsverksamhet enligt räddningslagen (379/2011). I fortsättningen kommer den fulla finansieringen av oljebekämpningen, liksom den huvudsakliga finansieringen av upprätthållandet av beredskapen för bekämpning av oljeskador, att komma från välfärdsområdets budget. Detta avspeglas i oljeskyddsfondens ställning när det gäller beredskapen inför oljeskador.
Oljeskyddsfonden och den obligatoriska miljöskadeförsäkringen ska dras in när miljöskadefonden inleder sin verksamhet. Miljöskadefonden ska vara enhetligare än de tidigare separata systemen och ha ett mer omfattande tillämpningsområde. Fonden ska gälla skador som inträffar efter lagens ikraftträdande eller situationer där miljön förorenas i enlighet med ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna, och den ska inte dimensioneras med tanke på mycket omfattande skador.
Målsättningar
Syftet med det föreslagna ersättningssystemet är att skapa ett mer omfattande och effektivt administrerat subsidiärt ansvarssystem som baserar sig på kollektivt ekonomiskt ansvar för dem som orsakar risk för förorening av miljön och som inte som helhet ökar företagens betalningsbörda jämfört med nuläget.
Genom miljöskadefonden bereder man sig på att ordna den finansiering som krävs för hantering av miljörisker, bekämpning av miljöskador och förorening av miljön samt för ersättning av skador, när ersättningen för skadan eller bekämpnings- och återställningskostnaderna inte kan tas ut av den egentliga ansvariga t.ex. på grund av insolvens eller för att denne är okänd. Fonden ska vara den som betalar ersättningarna i sista hand. Dessutom ska ur fonden beviljas understöd enligt prövning för anskaffningar som avser räddningsväsendes och landskapet Ålands verksamhet för bekämpning av miljöskador. Lagen om miljöskadefonden ska tillämpas på Åland på samma grunder som i övriga delar av landet.
Enligt förslaget samlas fondens medel som är avsedda för betalning av ersättningar in hos dem som bedriver sådan verksamhet som medför risk för förorening av miljön genom årliga miljöskadeavgifter eller genom miljöskadeavgifter av engångsnatur. För de understöd som beviljas för anskaffningar som avser verksamhet för bekämpning av miljöskador används ett anslag som överförs från statsbudgeten till fonden.
Genom miljöskadefonden bereder man sig på att ordna den finansiering som krävs för hantering av miljörisker, bekämpning av miljöskador och förorening av miljön samt för ersättning av skador, när ersättningen för skadan eller bekämpnings- och återställningskostnaderna inte kan tas ut av den egentliga ansvariga t.ex. på grund av insolvens eller för att denne är okänd. Fonden ska vara den som betalar ersättningarna i sista hand. Dessutom ska ur fonden beviljas understöd enligt prövning för anskaffningar som avser räddningsväsendes och landskapet Ålands verksamhet för bekämpning av miljöskador. Lagen om miljöskadefonden ska tillämpas på Åland på samma grunder som i övriga delar av landet.
Enligt förslaget samlas fondens medel som är avsedda för betalning av ersättningar in hos dem som bedriver sådan verksamhet som medför risk för förorening av miljön genom årliga miljöskadeavgifter eller genom miljöskadeavgifter av engångsnatur. För de understöd som beviljas för anskaffningar som avser verksamhet för bekämpning av miljöskador används ett anslag som överförs från statsbudgeten till fonden.
Länkar:
Bilagor:
Tidtabell
Vi ber er lämna in ert utlåtande genom att svara på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi senast den 25 april 2022. Remisstiden har fastställts så att propositionen kan slutföras och lämnas i samband med budgetpropositionen för 2023.
Eftersom den svenska översättningen av den allmänna motiveringen till utkastet till regeringsproposition är klar för utdelning i början av april 2022, ges de instanser som företräder Åland och den verksamhet som där bedrivs tilläggstid för att lämna utlåtande så att remisstiden är lika lång som remisstiden för andra. Den svenska översättningen av den allmänna motiveringen publiceras i tjänsten utlåtande.fi. Samtidigt underrättas de instanser som representerar Åland och den verksamhet som bedrivs där om tidsfristen för lämnande av utlåtande.
Den svenska översättningen av den allmänna motiveringen till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om miljöskadefonden har publicerats den 5 april 2022. Representanter för Åland och den verksamhet som bedrivs där ombeds lämna utlåtanden senast den 9 maj 2022.
Eftersom den svenska översättningen av den allmänna motiveringen till utkastet till regeringsproposition är klar för utdelning i början av april 2022, ges de instanser som företräder Åland och den verksamhet som där bedrivs tilläggstid för att lämna utlåtande så att remisstiden är lika lång som remisstiden för andra. Den svenska översättningen av den allmänna motiveringen publiceras i tjänsten utlåtande.fi. Samtidigt underrättas de instanser som representerar Åland och den verksamhet som bedrivs där om tidsfristen för lämnande av utlåtande.
Den svenska översättningen av den allmänna motiveringen till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om miljöskadefonden har publicerats den 5 april 2022. Representanter för Åland och den verksamhet som bedrivs där ombeds lämna utlåtanden senast den 9 maj 2022.
Svarsanvisningar för mottagare
För att underlätta behandlingen av remissvaren ber miljöministeriet att utlåtandet delas in enligt de mellanrubriker som anges i denna begäran om utlåtande.
Utlåtandet behöver inte sändas separat per e-post eller post. För att kunna lämna ett utlåtande måste den som svarar registrera sig och logga in i tjänsten utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns på utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Stöd för hur tjänsten tas i bruk kan begäras per e-post på adressen [email protected].
Om ni dock inte kan lämna ert utlåtande i utlåtande.fi, kan utlåtandet också sändas per e-post till adressen [email protected].
Också instanser som inte nämns i sändlistan är välkomna att lämna ett utlåtande. Alla remissyttranden är offentliga och publiceras på webbplatsen utlåtande.fi.
Utlåtandet behöver inte sändas separat per e-post eller post. För att kunna lämna ett utlåtande måste den som svarar registrera sig och logga in i tjänsten utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns på utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Stöd för hur tjänsten tas i bruk kan begäras per e-post på adressen [email protected].
Om ni dock inte kan lämna ert utlåtande i utlåtande.fi, kan utlåtandet också sändas per e-post till adressen [email protected].
Också instanser som inte nämns i sändlistan är välkomna att lämna ett utlåtande. Alla remissyttranden är offentliga och publiceras på webbplatsen utlåtande.fi.
Beredare
Mer information ges av regeringssekreterare Mari-Linda Harju-Oksanen (tel. +358 295 250554) och regeringssekreterare Merja Huhtala (tel. +358 295 250088) eller per e-post fö[email protected]. Under perioden 13.4.-25.4. ges mer information av regeringsråd Oili Rahnasto (tel. +358 295 250244).
Sändlista:
Aalto yliopisto | ||
Elinkeinoelämän keskusliitto ry | ||
Energiateollisuus ry | ||
Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | ||
Etelä-Savon ELY-keskus | ||
Etelä-Suomen aluehallintovirasto | ||
Finanssiala ry | ||
Helsingin hallinto-oikeus | ||
Helsingin yliopisto | ||
Hämeen ELY-keskus | ||
Hämeenlinnan hallinto-oikeus | ||
Itä-Suomen aluehallintovirasto | ||
Itä-Suomen hallinto-oikeus | ||
Itä-Suomen yliopisto | ||
Kaakkois-Suomi ELY-keskus | ||
Kainuun ELY-keskus | ||
Kaivosteollisuus ry | ||
Kalatalouden keskusliitto | ||
KEHA-keskus | ||
Kemianteollisuus ry | ||
Keski-Suomen ELY-keskus | ||
Kolttien luottamusmies | ||
Konkurssiasiamiehen toimisto | ||
Korkein hallinto-oikeus | ||
Korkein oikeus | ||
Lapin ELY-keskus | ||
Lapin yliopisto | ||
Liikenne- ja viestintäministeriö | ||
Liikenne- ja viestintävirasto Traficom | ||
Liikennepalvelukauppiaat ry | ||
Luonnonvarakeskus | ||
Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirasto | ||
Maa- ja metsätalousministeriö | ||
Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry | ||
Metsähallitus | ||
Metsäteollisuus ry | ||
Natur och Miljö rf | ||
Oikeuskanslerinvirasto | ||
Oikeusministeriö | ||
Paliskuntain yhdistys | ||
Pelastuslaitosten kumppanuusverkosto | ||
Pirkanmaan ELY-keskus | ||
Pohjois-Karjalan ELY-keskus | ||
Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus | ||
Pohjois-Savon ELY-keskus | ||
Pohjois-Suomen aluehallintovirasto | ||
Pohjois-Suomen hallinto-oikeus | ||
Puolustusministeriö | ||
Pääesikunta | ||
Rajavartiolaitos | ||
Ruokavirasto | ||
Saamelaiskäräjät | ||
Sisäministeriö | ||
Sosiaali- ja terveysministeriö | ||
Suomen Kuntaliitto ry | ||
Suomen luonnonsuojeluliitto ry | ||
Suomen Varustamot Ry | ||
Suomen ympäristökeskus | ||
Suomen ympäristöoikeustieteen seura ry | ||
Suomen Yrittäjät ry | ||
Tampereen yliopisto | ||
Teknologiateollisuus ry | ||
Tietosuojavaltuutetun toimisto | ||
Turun hallinto-oikeus | ||
Turun yliopisto | ||
Turvallisuus- ja kemikaalivirasto TUKES | ||
Työ- ja elinkeinoministeriö | ||
Ulkoministeriö | ||
Uudenmaan ELY-keskus | ||
Vaasan hallinto-oikeus | ||
Valtiovarainministeriö | ||
Varsinais-Suomen ELY-keskus | ||
Verohallinto | ||
WWF Suomi | ||
Väylävirasto | ||
Ympäristöteollisuus ja -palvelut YTP ry | ||
Ympäristövakuutuskeskus | ||
Åbo Akademi | ||
Ålands landskapsregering | ||
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) | ||
Ålands Näringsliv | ||
Ålandsdelegationen |