Begäran om utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om gruvmineralskatt
Diarienummer för begäran om utlåtande: VN/22230/2022
Svarstiden gick ut: 17.10.2022
Uppgifter om begäran om utlåtande
Språket i begäran om utlåtande:
Inledning
Finansministeriet ber om ert utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om gruvmineralskatt.
Bakgrund
Enligt statsminister Sanna Marins regerings regeringsprogrammet ska möjligheten att införa en separat gruvskatt utredas för att samhället ska få en skälig ersättning för mineraler. Regeringen har slagit fast att Finland år 2023 ska införa en gruvskatt i stället för en höjning av elskatten inom gruvdrift. Den eftersträvade skatteintäkten av gruvskatten är 25 miljoner euro per år. 60 procent av skatteintäkterna styrs till de kommuner där gruvorna är belägna och 40 procent till staten.
Finansminister Annika Saarikko tillsatte en arbetsgrupp för att bedöma möjligheterna att uppnå förlikning, genomförbarhet och de huvudsakliga konsekvenserna av olika skattealternativ. Arbetsgruppens arbete blev klart i juni 2022 och arbetsgruppens bedömningspromemoria var på remiss fram till början av augusti.
På basis av arbetsgruppens bedömningspromemoria och remissbehandlingen fattades hösten 2022 ett beslut om fortsatt beredning utifrån en schematisk och enkel royaltymodell. Även i samband med budgetförhandlingarna 2023 fastställde statsminister Sanna Marins regering att beredningen av en gruvskatt fortsätter och att 60 procent av skatteintäkterna från gruvskatten ska styras till de kommuner där gruvorna är belägna.
I denna proposition föreslås det att det stiftas en lag om gruvmineralskatt. Därutöver föreslås det i propositionen att punktskattelagen och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ ändras.
I propositionen föreslås det att en ny skatt på gruvmineral som brutits i Finland införs. Den föreslagna skattemodellen grundar sig på betalningar av royaltytyp, vilka föreslås vara så okomplicerade och schematiska som möjligt. I skattemodellen ska dock å ena sidan skillnaden mellan metallmalmer och andra gruvmineral och å andra sidan skillnaderna i värde och malmhalt mellan olika metallmalmer beaktas.
De gruvmineral som avses i gruvlagen omfattas enligt förslaget av skattens tillämpningsområde. Gruvmineral som hittats genom guldvaskning ska emellertid inte omfattas av tillämpningsområdet. Skattskyldig föreslås vara den som har ett tillstånd som berättigar till utvinning av gruvmineral. Skattskyldiga är vanligtvis gruvbolag. Skatten i fråga om metallmalmer fastställs enligt den tidpunkt då den skattskyldige sänder malmen för anrikning. I fråga om andra gruvmineral fastställs skatten enligt den tidpunkt då gruvmineralen bryts.
Skatten på metallmalmer är enligt förslaget 0,6 procent av beskattningsvärdet av den metall som malmen innehåller. Beskattningsvärdet grundar sig på de internationella marknadspriserna för metaller. Om de prisuppgifterna inte är tillgängliga, fastställs beskattningsvärdet enligt förslaget utifrån motsvarande offentliga prisuppgifter eller i sista hand utifrån internationella offentliga prisuppgifter för en motsvarande produkt. Beskattningsvärdet beräknas som det årliga aritmetiska medelvärdet av prisuppgifterna och fastställs på förhand utifrån prisuppgifterna från det föregående året. Skatten på andra gruvmineral än metallmalmer föreslås vara 0,20 euro per ton gruvmineral som bryts.
På den föreslagna beskattningen av gruvmineral tillämpas i huvudsak förfarandebestämmelserna i fråga om punktbeskattning och skatter som betalas på eget initiativ. Aktörer som omfattas av skatten ska registrera sig som skattskyldiga. Den skattskyldige ska lämna en skattedeklaration för skatteperioden på ett kalenderår samt räkna ut och betala skatten på eget initiativ. Skattemyndighet är enligt förslaget Skatteförvaltningen.
De årliga skatteintäkterna av den föreslagna gruvmineralskatten uppskattas vara ca 25 miljoner euro, varav statens andel är 10 miljoner euro och andelen för kommunerna där gruvorna ligger 15 miljoner euro. Skatteintäkterna redovisas till den kommun där gruvan ligger. Skatteintäkterna inflyter för första gången 2025.
Det föreslås att punktskattelagen och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ kompletteras i fråga om gruvmineralskatten.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2024. Enligt förslaget tillämpas lagen på gruvmineral i fråga om vilka skyldigheten att betala skatt uppkommer efter lagens ikraftträdande.
Finansminister Annika Saarikko tillsatte en arbetsgrupp för att bedöma möjligheterna att uppnå förlikning, genomförbarhet och de huvudsakliga konsekvenserna av olika skattealternativ. Arbetsgruppens arbete blev klart i juni 2022 och arbetsgruppens bedömningspromemoria var på remiss fram till början av augusti.
På basis av arbetsgruppens bedömningspromemoria och remissbehandlingen fattades hösten 2022 ett beslut om fortsatt beredning utifrån en schematisk och enkel royaltymodell. Även i samband med budgetförhandlingarna 2023 fastställde statsminister Sanna Marins regering att beredningen av en gruvskatt fortsätter och att 60 procent av skatteintäkterna från gruvskatten ska styras till de kommuner där gruvorna är belägna.
I denna proposition föreslås det att det stiftas en lag om gruvmineralskatt. Därutöver föreslås det i propositionen att punktskattelagen och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ ändras.
I propositionen föreslås det att en ny skatt på gruvmineral som brutits i Finland införs. Den föreslagna skattemodellen grundar sig på betalningar av royaltytyp, vilka föreslås vara så okomplicerade och schematiska som möjligt. I skattemodellen ska dock å ena sidan skillnaden mellan metallmalmer och andra gruvmineral och å andra sidan skillnaderna i värde och malmhalt mellan olika metallmalmer beaktas.
De gruvmineral som avses i gruvlagen omfattas enligt förslaget av skattens tillämpningsområde. Gruvmineral som hittats genom guldvaskning ska emellertid inte omfattas av tillämpningsområdet. Skattskyldig föreslås vara den som har ett tillstånd som berättigar till utvinning av gruvmineral. Skattskyldiga är vanligtvis gruvbolag. Skatten i fråga om metallmalmer fastställs enligt den tidpunkt då den skattskyldige sänder malmen för anrikning. I fråga om andra gruvmineral fastställs skatten enligt den tidpunkt då gruvmineralen bryts.
Skatten på metallmalmer är enligt förslaget 0,6 procent av beskattningsvärdet av den metall som malmen innehåller. Beskattningsvärdet grundar sig på de internationella marknadspriserna för metaller. Om de prisuppgifterna inte är tillgängliga, fastställs beskattningsvärdet enligt förslaget utifrån motsvarande offentliga prisuppgifter eller i sista hand utifrån internationella offentliga prisuppgifter för en motsvarande produkt. Beskattningsvärdet beräknas som det årliga aritmetiska medelvärdet av prisuppgifterna och fastställs på förhand utifrån prisuppgifterna från det föregående året. Skatten på andra gruvmineral än metallmalmer föreslås vara 0,20 euro per ton gruvmineral som bryts.
På den föreslagna beskattningen av gruvmineral tillämpas i huvudsak förfarandebestämmelserna i fråga om punktbeskattning och skatter som betalas på eget initiativ. Aktörer som omfattas av skatten ska registrera sig som skattskyldiga. Den skattskyldige ska lämna en skattedeklaration för skatteperioden på ett kalenderår samt räkna ut och betala skatten på eget initiativ. Skattemyndighet är enligt förslaget Skatteförvaltningen.
De årliga skatteintäkterna av den föreslagna gruvmineralskatten uppskattas vara ca 25 miljoner euro, varav statens andel är 10 miljoner euro och andelen för kommunerna där gruvorna ligger 15 miljoner euro. Skatteintäkterna redovisas till den kommun där gruvan ligger. Skatteintäkterna inflyter för första gången 2025.
Det föreslås att punktskattelagen och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ kompletteras i fråga om gruvmineralskatten.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2024. Enligt förslaget tillämpas lagen på gruvmineral i fråga om vilka skyldigheten att betala skatt uppkommer efter lagens ikraftträdande.
Målsättningar
Syftet med skatten är att beakta gruvmineralernas karaktär av icke-förnybara naturresurser. Skatten har inga miljöskyddsmål.
Länkar:
https://vm.fi/hanke?tunnus=VM105:00/2022 - Linkki säädösvalmisteluhankkeen verkkosivuille
https://vm.fi/sv/projekt?tunnus=VM105:00/2022 - Länk till lagberedningsprojektets webbplats
https://vm.fi/hanke?tunnus=VM008:00/2022 - Linkki työryhmän hankesivuille
https://vm.fi/sv/projekt?tunnus=VM008:00/2022 - Länk till arbetsgruppens projektsida
Bilagor:
Tidtabell
Utlåtandena ska lämnas senast den 17 oktober 2022 som svar på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi.
Svarsanvisningar för mottagare
Utlåtandena ska lämnas senast den 17 oktober 2022 som svar på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandet behöver inte sändas in separat per e-post eller post.
Även andra än de som nämns i sändlistan kan yttra sig om propositionen om de så önskar.
För att kunna yttra sig om propositionen måste den som svarar registrera sig och logga in i webbtjänsten utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur man använder tjänsten finns på utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Stöd för att börja använda tjänsten kan begäras per e-post på adressen [email protected].
Alla remissvar är offentliga och publiceras i tjänsten utlåtande.fi.
Även andra än de som nämns i sändlistan kan yttra sig om propositionen om de så önskar.
För att kunna yttra sig om propositionen måste den som svarar registrera sig och logga in i webbtjänsten utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur man använder tjänsten finns på utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Stöd för att börja använda tjänsten kan begäras per e-post på adressen [email protected].
Alla remissvar är offentliga och publiceras i tjänsten utlåtande.fi.
Beredare
Skatteexpert, Ella Luikku, tfn 02955 30091, ella.luikku(at)gov.fi
Sändlista:
| Akava | ||
| Elinkeinoelämän keskusliitto ry | ||
| Elinkeinoelämän tutkimuslaitos ETLA | ||
| Energiateollisuus ry | ||
| Finnwatch | ||
| Geologian tutkimuskeskus | ||
| Greenpeace | ||
| Huittisten kaupunki | ||
| Ilomantsin kunta | ||
| Juukan kunta | ||
| Kaivosteollisuus ry | ||
| Kajaanin kaupunki | ||
| Keminmaan kunta | ||
| Keskuskauppakamari | ||
| Kimitoö kommun - Kemiönsaaren kunta | ||
| Kittilän kunta | ||
| Kolarin kunta | ||
| Kolttien luottamusmies | ||
| Kuopion kaupunki | ||
| Lapin Kullankaivajain Liitto ry | ||
| Lapinlahden kunta | ||
| Lappeenrannan kaupunki | ||
| Lohjan kaupunki - Lojo stad | ||
| Luonnonvarakeskus | ||
| Maa- ja metsätalousministeriö | ||
| Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry | ||
| Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa | ||
| Metallinjalostajat ry | ||
| Metsäteollisuus ry | ||
| Mäntyharjun kunta | ||
| Oikeusministeriö | ||
| Paliskuntain yhdistys | ||
| Paltamon kunta | ||
| Pargas stad - Paraisten kaupunki | ||
| Pelkosenniemen kunta | ||
| Pieksämäen kaupunki | ||
| Polvijärven kunta | ||
| Pyhäjärven kaupunki | ||
| Raahen kaupunki | ||
| Saamelaiskäräjät | ||
| Salon kaupunki | ||
| Savonlinnan kaupunki | ||
| Siilinjärven kunta | ||
| Sipoon kunta - Sibbo kommun | ||
| Sodankylän kunta | ||
| Sotkamon kunta | ||
| Suomen ammattijärjestöjen keskusliitto SAK | ||
| Suomen ilmastopaneeli | ||
| Suomen itsenäisyyden juhlarahasto Sitra | ||
| Suomen Kuntaliitto ry | ||
| Suomen luonnonsuojeluliitto | ||
| Suomen ympäristökeskus SYKE | ||
| Suomussalmen kunta | ||
| Teknologiateollisuus ry | ||
| Toimihenkilökeskusjärjestö STTK | ||
| Tornion kaupunki | ||
| Turvallisuus- ja kemikaalivirasto Tukes | ||
| Työ- ja elinkeinoministeriö | ||
| Valkeakosken kaupunki | ||
| Valtioneuvoston oikeuskansleri | ||
| VATT | ||
| Verohallinto | ||
| Veronmaksajain keskusliitto | ||
| Vimpelin kunta | ||
| WWF Suomi | ||
| Ympäristöministeriö | ||
| Ålands landskapsregering |
Ämnesord
verotus
kaivostoiminta
beskattning
valmisteverotus
punktbeskattningen