Begäran om utlåtande om utkast till statsrådets målbeslut för försörjningsberedskapen
Diarienummer för begäran om utlåtande: VN/30737/2022
Svarstiden gick ut: 25.1.2024
Uppgifter om begäran om utlåtande
Språket i begäran om utlåtande:
Inledning
Arbets - och näringsministeriet har i förvaltningsövergripande samarbete berett en reform av statsrådets målbeslut för försörjningsberedskapen. Det gällande beslutet om målen för försörjningsberedskapen (1048/2018) är från 2018.
Med försörjningsberedskap avses tryggande av sådan väsentlig produktion, service och infrastruktur som är nödvändig för befolkningens utkomst, landets näringsliv och landets försvar i undantagsförhållanden och under allvarliga störningar som kan jämföras med undantagsförhållanden. Utgångspunkterna för den nationella försörjningsberedskapen är en välfungerande inre och internationell marknad, en mångsidig industriell och annan produktionsmässig bas, en stabil offentlig ekonomi och en konkurrenskraftig samhällsekonomi.
Tryggandet av försörjningsberedskapen stöder sig på välfungerande internationella politiska, ekonomiska och tekniska förbindelser, inklusive trafikleder, samt på deras fortbestånd. Ansvaret för beredskapen inför försörjningsberedskapskriser ligger alltid på den nationella nivån. Denna beredskap kompletteras av den internationella beredskapen.
Med försörjningsberedskap avses tryggande av sådan väsentlig produktion, service och infrastruktur som är nödvändig för befolkningens utkomst, landets näringsliv och landets försvar i undantagsförhållanden och under allvarliga störningar som kan jämföras med undantagsförhållanden. Utgångspunkterna för den nationella försörjningsberedskapen är en välfungerande inre och internationell marknad, en mångsidig industriell och annan produktionsmässig bas, en stabil offentlig ekonomi och en konkurrenskraftig samhällsekonomi.
Tryggandet av försörjningsberedskapen stöder sig på välfungerande internationella politiska, ekonomiska och tekniska förbindelser, inklusive trafikleder, samt på deras fortbestånd. Ansvaret för beredskapen inför försörjningsberedskapskriser ligger alltid på den nationella nivån. Denna beredskap kompletteras av den internationella beredskapen.
Bakgrund
Rysslands militära angrepp mot Ukraina har på ett allvarligt och långvarigt sätt destabiliserat Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska omvärld. De spänningar som Rysslands anfallskrig skapat och den tilltagande stormaktsrivaliteten mellan västländerna och Kina utmanar den nuvarande försörjningsberedskapen, som baserar sig på globala leveranskedjor. Skadorna på gasledningen och på datakabeln mellan Finland och Estland framhäver också sårbarheten hos den kritiska undervattensinfrastrukturen. Den förändrade verksamhetsmiljön kräver att man i synnerhet prioriterar och utvecklar skyddet av den väsentliga infrastrukturen och väsentliga tjänster, cybersäkerheten, tillgången till de mest kritiska förnödenheterna samt bemötandet av snabbt föränderliga hybridhot.
De nya och mer allvarliga hoten i den förändrade säkerhetsmiljön förutsätter att tryggandet av försörjningsberedskapen förstärks och att beredskapsnivån höjs. Det civila samhällets beredskap måste beaktas som något som både möjliggör den militära beredskapen och utgör den andra hälften av den övergripande säkerheten tillsammans med den militära beredskapen: samhällets övergripande säkerhet fungerar endast om målet med verksamheten kring försörjningsberedskapen – att trygga kontinuiteten i samhällets väsentliga funktioner under undantagsförhållanden och vid störningar som kan jämföras med dem – uppfylls.
Beslutet har beretts i ett omfattande förvaltningsövergripande samarbete. Också intressentgrupperna har hörts i workshopparnas arbete. Försörjningsberedskapsrådet, som utnämnts av statsrådet, har deltagit i beredningen av beslutet genom att lyfta fram synpunkter från den privata och tredje sektorn inom försörjningsberedskapsorganisationens sektorer och pooler.
De nya och mer allvarliga hoten i den förändrade säkerhetsmiljön förutsätter att tryggandet av försörjningsberedskapen förstärks och att beredskapsnivån höjs. Det civila samhällets beredskap måste beaktas som något som både möjliggör den militära beredskapen och utgör den andra hälften av den övergripande säkerheten tillsammans med den militära beredskapen: samhällets övergripande säkerhet fungerar endast om målet med verksamheten kring försörjningsberedskapen – att trygga kontinuiteten i samhällets väsentliga funktioner under undantagsförhållanden och vid störningar som kan jämföras med dem – uppfylls.
Beslutet har beretts i ett omfattande förvaltningsövergripande samarbete. Också intressentgrupperna har hörts i workshopparnas arbete. Försörjningsberedskapsrådet, som utnämnts av statsrådet, har deltagit i beredningen av beslutet genom att lyfta fram synpunkter från den privata och tredje sektorn inom försörjningsberedskapsorganisationens sektorer och pooler.
Målsättningar
I statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen fastställs utgångspunkterna, principerna och de nationella målen för den nationella försörjningsberedskapen, för att försörjningsberedskapens nivå och omfattning ska motsvara de krav som den förändrade säkerhetspolitiska omgivningen ställer. Det är nödvändigt att säkerställa en tillräcklig nivå på försörjningsberedskapen så att den produktion, service och infrastruktur som är nödvändig med tanke på befolkningens försörjning, näringslivet och försvaret kan tryggas även vid allvarliga störningar under normala förhållanden och vid undantagsförhållanden.
För att försörjningsberedskapen ska kunna tryggas behövs ett mer omfattande samarbete med Sverige, de övriga nordiska länderna, länderna kring Östersjön och med EU och Nato. Sådant internationellt samarbete som direkt eller indirekt främjar försörjningsberedskapen ska identifieras.
Beslutet styr och ger riktlinjer för statens central- och regionförvaltning samt kommunala myndigheter och andra sådana aktörer som inom sitt eget förvaltningsområde svarar för försörjningsberedskapen samt för dess ledning och utveckling.
För verkställigheten av beslutet utarbetas en separat plan där de olika myndigheternas ansvar och en noggrannare tidsplan för åtgärderna fastställs.
Arbets - och näringsministeriet ber om utlåtanden om utkastet till statsrådets målbeslut för försörjningsberedskapen, som finns som bilaga på finska och svenska.
För att försörjningsberedskapen ska kunna tryggas behövs ett mer omfattande samarbete med Sverige, de övriga nordiska länderna, länderna kring Östersjön och med EU och Nato. Sådant internationellt samarbete som direkt eller indirekt främjar försörjningsberedskapen ska identifieras.
Beslutet styr och ger riktlinjer för statens central- och regionförvaltning samt kommunala myndigheter och andra sådana aktörer som inom sitt eget förvaltningsområde svarar för försörjningsberedskapen samt för dess ledning och utveckling.
För verkställigheten av beslutet utarbetas en separat plan där de olika myndigheternas ansvar och en noggrannare tidsplan för åtgärderna fastställs.
Arbets - och näringsministeriet ber om utlåtanden om utkastet till statsrådets målbeslut för försörjningsberedskapen, som finns som bilaga på finska och svenska.
Länkar:
https://tem.fi/hanke?tunnus=TEM080:00/2022 - Linkki hankkeen projektisivulle
https://tem.fi/sv/projekt?tunnus=TEM080:00/2022 - Länk till projektsidan
Bilagor:
Huoltovarmuuden tavoitepäätösluonnos_07122023.pdf - Luonnos valtioneuvoston huoltovarmuuden tavoitepäätökseksi
Utkast_Statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen_07122023.pdf - Utkast till statsrådets målbeslut för försörjningsberedskapen
Tidtabell
Vi ber er lämna utlåtanden senast den 25 januari 2024.
Svarsanvisningar för mottagare
Vänligen lämna utlåtandena i första hand via tjänsten utlåtande.fi genom att svara på denna begäran om utlåtande. Utlåtandet behöver inte sändas in separat per e-post eller post.
Också instanser som inte nämns i sändlistan kan lämna sina utlåtanden.
För att kunna lämna ett utlåtande måste man registrera sig och logga in i tjänsten utlåtande.fi. Närmare anvisningar finns i tjänsten utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Stöd kan begäras per e-post på adressen [email protected].
Om man inte vill registrera sig i tjänsten är det inget hinder för att lämna ett utlåtande, utan utlåtandet kan även lämnas genom att sända det per e-post till arbets- och näringsministeriets registratorskontor ([email protected]). I de utlåtanden som sänds per e-post ska rubriken Beslut om målen med försörjningsberedskapen VN/30737/2022 anges som referens.
Alla utlåtanden som lämnas in är offentliga och publiceras i tjänsten utlåtande.fi.
Också instanser som inte nämns i sändlistan kan lämna sina utlåtanden.
För att kunna lämna ett utlåtande måste man registrera sig och logga in i tjänsten utlåtande.fi. Närmare anvisningar finns i tjänsten utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Stöd kan begäras per e-post på adressen [email protected].
Om man inte vill registrera sig i tjänsten är det inget hinder för att lämna ett utlåtande, utan utlåtandet kan även lämnas genom att sända det per e-post till arbets- och näringsministeriets registratorskontor ([email protected]). I de utlåtanden som sänds per e-post ska rubriken Beslut om målen med försörjningsberedskapen VN/30737/2022 anges som referens.
Alla utlåtanden som lämnas in är offentliga och publiceras i tjänsten utlåtande.fi.
Beredare
Ytterliga uppgifter ges av
Konsultativ tjänsteman Henri Backman, e-post: henri.backman(at)gov.fi
(borta från kontoret 21.12.2023-7.1.2024)
Industriråd Eeva Vahtera, e-post: eeva.vahtera(at)gov.fi
(borta från kontoret 22.12.2023-1.1.2024)
Konsultativ tjänsteman Henri Backman, e-post: henri.backman(at)gov.fi
(borta från kontoret 21.12.2023-7.1.2024)
Industriråd Eeva Vahtera, e-post: eeva.vahtera(at)gov.fi
(borta från kontoret 22.12.2023-1.1.2024)
Sändlista:
Akava | ||
Digita Oy | ||
Elinkeinoelämän keskusliitto EK | ||
Elintarviketeollisuusliitto ry | ||
Energiateollisuus ry | ||
Energiavirasto | ||
Etelä-Karjalan hyvinvointialue | ||
Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | ||
Etelä-Pohjanmaan hyvinvointialue | ||
Etelä-Savon ELY-keskus | ||
Etelä-Savon hyvinvointialue | ||
Etelä-Suomen aluehallintovirasto | ||
Euroopan hybridiuhkien torjunnan osaamiskeskus - The European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats | ||
FIMEA | ||
Finanssiala ry | ||
Finanssivalvonta | ||
Finavia Oyj | ||
Fingrid Oyj | ||
Huoltovarmuuskeskus | ||
HUS - Helsingin ja uudenmaan hyvinvointialue | ||
Hämeen ELY-keskus | ||
Itä-Suomen aluehallintovirasto | ||
Itä-Uudenmaan hyvinvointialue | ||
Kaakkois-Suomi ELY-keskus | ||
Kainuun ELY-keskus | ||
Kanta-Hämeen hyvinvointialue | ||
Kaupan liitto | ||
Kemianteollisuus ry | ||
Keski-Pohjanmaan hyvinvointialue | ||
Keski-Suomen ELY-keskus | ||
Keski-Suomen hyvinvointialue | ||
Keski-Uusimaan hyvinvointialue | ||
Keskuskauppakamari | ||
Kilpailu- ja kuluttajavirasto | ||
Kosmetiikka- ja hygieniateollisuus ry | ||
Kumiteollisuus ry | ||
Kuntaliitto | ||
Kymenlaakson hyvinvointialue | ||
Lapin aluehallintovirasto | ||
Lapin ELY-keskus | ||
Liikenne- ja viestintäministeriö | ||
Linja-autoliitto ry | ||
Lounais-Suomen aluehallintovirasto | ||
Luonnonvarakeskus Luke | ||
Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirasto | ||
Länsi-Uudenmaan hyvinvointialue | ||
Lääke- ja terveyshuolto ry | ||
Lääketeollisuus ry | ||
Maa- ja metsätalousministeriö | ||
Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK | ||
Marttaliitto | ||
Medialiitto | ||
Meriteollisuus ry | ||
Metsäteollisuus ry | ||
Oikeusministeriö | ||
Opetus- ja kulttuuriministeriö | ||
Palta ry | ||
Pirkanmaan ELY-keskus | ||
Pohjanmaan ELY-keskus | ||
Pohjanmaan hyvinvointialue | ||
Pohjois-Karjalan ELY-keskus | ||
Pohjois-Karjalan hyvinvointialue | ||
Pohjois-Pohjanmaan hyvinvointialue | ||
Pohjois-Savon ELY-keskus | ||
Pohjois-Savon hyvinvointialue | ||
Pohjois-Suomen aluehallintovirasto | ||
Poliisihallitus | ||
Puolustusministeriö | ||
Puolustusvoimat | ||
Päijät-Hämeen hyvinvointialue | ||
Päivittäistavarakauppa ry | ||
Rahoitusvakausvirasto | ||
Rajavartiolaitos | ||
Rakennusteollisuus RT ry | ||
Ruokavirasto | ||
Sailab - MedTech Finland ry | ||
SAK | ||
Satakunnan ELY-keskus | ||
Satakunnan hyvinvointialue | ||
Sisäministeriö | ||
Sosiaali- ja terveysministeriö | ||
SPEK | ||
SPR | ||
SPR | ||
SPR/ veripalvelu | ||
STTK | ||
Suojelupoliisi | ||
Suomen Huolinta- ja logistiikkaliitto ry | ||
Suomen Kiertovoima ry – KIVO | ||
Suomen Kuljetus ja Logistiikka SKAL ry | ||
Suomen Pakkausyhdistys ry | ||
Suomen Pankki | ||
Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö - SPEK | ||
Suomen Satamaliitto ry | ||
Suomen Sähkö- ja Teleurakoitsijaliitto STUL ry | ||
Suomen Taksiliitto ry | ||
Suomen Tekstiili ja Muoti ry | ||
Suomen Varustamot ry | ||
Suomen Vesilaitosyhdistys ry | ||
Suomen Yrittäjät | ||
Säteilyturvakeskus | ||
Teknisen kaupan liitto ry | ||
Teknologiateollisuus ry | ||
Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL | ||
Traficomin Kyberturvallisuuskeskus | ||
Turvallisuuskomitean sihteeristö | ||
Työeläkevakuuttajat TELA ry | ||
Ulkoministeriö | ||
Uudenmaan ELY-keskus | ||
Valtioneuvoston kanslia | ||
Valtiovarainministeriö | ||
VALVIRA | ||
Vantaan ja Keravan hyvinvointialue | ||
Varsinais-Suomen ELY-keskus | ||
Varsinais-Suomen hyvinvointialue | ||
Väriteollisuusyhdistys ry | ||
Väylävirasto | ||
Yhteinen Toimialaliitto ry | ||
Yleisradio | ||
Ympäristöministeriö | ||
Ålands landskapsregering |