Utkast till regeringens proposition till riksdagen om godkännande och ikraftsättande av protokollet om ändring av Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter
Diarienummer för begäran om utlåtande: VN/3058/2018
Svarstiden gick ut: 29.11.2019
Uppgifter om begäran om utlåtande
Språket i begäran om utlåtande:
Inledning
Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter av den 28 januari 1981 (FördrS 35—36/1992, nedan dataskyddskonventionen) trädde i kraft internationellt den 1 oktober 1985 och för Finlands del den 1 april 1992. Dataskyddskonventionen kompletterades den 8 november 2001 genom ett tilläggsprotokoll om tillsynsmyndigheter och gränsöverskridande flöden av personuppgifter (ETS nr 181, FördrS 78/2012). Riksdagen godkände tilläggsprotokollet genom lag 408/2012 och det trädde i kraft för Finlands del den 1 november 2012 (statsrådets förordning 535/2012). Protokollet om ändring av dataskyddskonventionen (nedan ändringsprotokollet) öppnades för undertecknande den 10 oktober 2018, och även Finland undertecknade protokollet då.
Enligt Europeiska unionens fördrag är befogenheten mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater delad på tillämpningsområdet för dataskyddskonventionen och dess protokoll. Europeiska unionen har utövat sin befogenhet att fastställa bestämmelser om behandling av personuppgifter genom att anta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (den allmänna dataskyddsförordningen) samt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder och det fria flödet av sådana uppgifter.
I Finland genomfördes bestämmelserna i dataskyddskonventionen ursprungligen genom personregisterlagen (471/1987) och senare genom personuppgiftslagen (523/1999), som till största delen grundade sig på det upphävda direktivet. Såsom genomförandeakter för konventionen har den upphävda personuppgiftslagen vid sidan om den allmänna dataskyddsförordningen ersatts med dataskyddslagen (10150/2018) och lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018). Unionens allmänt tillämpliga dataskyddslagstiftning samt medlemsstaternas kompletterande nationella bestämmelser och genomförandeakter genomför även konventionens ändringsprotokoll i EU:s medlemsstater, med undantag av de rättsområden där behandling av personuppgifter inte omfattas av tillämpningsområdet för unionsrätten. Därtill finns det ett flertal bestämmelser om behandling av personuppgifter i speciallagstiftning som gäller till exempel register, behandling av särskilda kategorier av personuppgifter och undantag till den registrerades rättigheter. Även dessa bestämmelser ska uppfylla kraven i den ändrade konventionen.
Europeiska unionen har befogenhet att anta de bestämmelser i ändringsprotokollet som gäller ärenden där unionen har utövat sin interna befogenhet. Till andra delar hör bestämmelserna i ändringsprotokollet till Finlands behörighet. Europeiska unionens råd har den 9 april 2019 bemyndigat medlemsstaterna att i hela unionens intresse ratificera ändringsprotokollet till den del dess bestämmelser hör till unionens exklusiva behörighet.
I utkastet till proposition föreslås det att riksdagen ska godkänna protokollet om ändring av Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter till den del protokollet hör till Finlands behörighet. I propositionsutkastet föreslås också att riksdagen ska godkänna förklaringen om tolkningen av artikel 3.1 i konventionen som antas i samband med ratificeringen av protokollet.
Ratificeringen av protokollet förutsätter materiella lagändringar i fråga om behandling av personuppgifter i samband med säkerställandet av den nationella säkerheten. Propositionsutkastet innehåller ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen samt förslag till lagar om ändring av lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten, lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten, lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet.
Enligt Europeiska unionens fördrag är befogenheten mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater delad på tillämpningsområdet för dataskyddskonventionen och dess protokoll. Europeiska unionen har utövat sin befogenhet att fastställa bestämmelser om behandling av personuppgifter genom att anta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (den allmänna dataskyddsförordningen) samt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder och det fria flödet av sådana uppgifter.
I Finland genomfördes bestämmelserna i dataskyddskonventionen ursprungligen genom personregisterlagen (471/1987) och senare genom personuppgiftslagen (523/1999), som till största delen grundade sig på det upphävda direktivet. Såsom genomförandeakter för konventionen har den upphävda personuppgiftslagen vid sidan om den allmänna dataskyddsförordningen ersatts med dataskyddslagen (10150/2018) och lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018). Unionens allmänt tillämpliga dataskyddslagstiftning samt medlemsstaternas kompletterande nationella bestämmelser och genomförandeakter genomför även konventionens ändringsprotokoll i EU:s medlemsstater, med undantag av de rättsområden där behandling av personuppgifter inte omfattas av tillämpningsområdet för unionsrätten. Därtill finns det ett flertal bestämmelser om behandling av personuppgifter i speciallagstiftning som gäller till exempel register, behandling av särskilda kategorier av personuppgifter och undantag till den registrerades rättigheter. Även dessa bestämmelser ska uppfylla kraven i den ändrade konventionen.
Europeiska unionen har befogenhet att anta de bestämmelser i ändringsprotokollet som gäller ärenden där unionen har utövat sin interna befogenhet. Till andra delar hör bestämmelserna i ändringsprotokollet till Finlands behörighet. Europeiska unionens råd har den 9 april 2019 bemyndigat medlemsstaterna att i hela unionens intresse ratificera ändringsprotokollet till den del dess bestämmelser hör till unionens exklusiva behörighet.
I utkastet till proposition föreslås det att riksdagen ska godkänna protokollet om ändring av Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter till den del protokollet hör till Finlands behörighet. I propositionsutkastet föreslås också att riksdagen ska godkänna förklaringen om tolkningen av artikel 3.1 i konventionen som antas i samband med ratificeringen av protokollet.
Ratificeringen av protokollet förutsätter materiella lagändringar i fråga om behandling av personuppgifter i samband med säkerställandet av den nationella säkerheten. Propositionsutkastet innehåller ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen samt förslag till lagar om ändring av lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten, lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten, lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet.
Bilagor:
HE-luonnos_pöytäkirja CETS 223_3-10-2019 fi.pdf - HE-luonnos
HE-luonnos_pöytäkirja CETS 223_3-10-2019 sv.pdf - Utkast till RP
Tidtabell
Utlåtandena ska lämnas till justitieministeriet senast den 29 november 2019.
Svarsanvisningar för mottagare
Justitieministeriet ber om utlåtanden om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om godkännande och ikraftsättande av protokollet om ändring av Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter. Även andra än de som nämns i sändlistan nedan kan lämna ett utlåtande.
Utlåtanden lämnas in genom att svara på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandena behöver inte skickas separat per e-post eller post. För att underlätta behandlingen av svaren ber justitieministeriet att utlåtandet delas in enligt de mellanrubriker som finns i denna begäran. För att kunna lämna ett utlåtande måste den som svarar registrera sig och logga in på utlåtande.fi.
Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns på adressen utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Stöd för att komma igång med tjänsten kan begäras per e-post: [email protected].
Alla utlåtanden är offentliga och de publiceras på utlåtande.fi
Utlåtanden lämnas in genom att svara på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandena behöver inte skickas separat per e-post eller post. För att underlätta behandlingen av svaren ber justitieministeriet att utlåtandet delas in enligt de mellanrubriker som finns i denna begäran. För att kunna lämna ett utlåtande måste den som svarar registrera sig och logga in på utlåtande.fi.
Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns på adressen utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Stöd för att komma igång med tjänsten kan begäras per e-post: [email protected].
Alla utlåtanden är offentliga och de publiceras på utlåtande.fi
Beredare
Ytterligare information ärendet ges av specialsakkunnig Virpi Koivu, tfn 02951 50071, [email protected].
Sändlista:
Ahvenanmaan maakunnan hallitus/Ålands landskapsregering | ||
Datainspektionen | ||
Eduskunnan oikeusasiamies | ||
Lainsäädännön arviointineuvosto | ||
Oikeuskansleri | ||
Poliisihallitus | ||
Puolustusministeriö | ||
Puolustusvoimat/ pääesikunta | ||
Rajavartiolaitos | ||
Sisäministeriö | ||
Suojelupoliisi | ||
Tiedusteluvalvontavaltuutettu | ||
Tietosuojavaltuutetun toimisto | ||
Ulkoministeriö | ||
Valtiovarainministeriö |