Reform av statsandelssystemet för performativ konst
Svarstiden gick ut: 3.4.2020
Uppgifter om begäran om utlåtande
Inledning
Undervisnings- och kulturministeriet begär utlåtanden om bifogade promemoria om reformen av statsandelssystemet för performativ konst.
Arbetsgruppen föreslår att finansieringen av verksamhetsenheterna inom performativ konst ska grunda sig på en kalkylerad statsandel. Beräkningen av statsandelen grundar sig på två separata priser per enhet, antalet årsverken och statsandelsprocenten, som liksom för närvarande är 37. Skillnaderna i verksamhetsfältet samt i kostnads- och inkomststrukturen för olika slags konstinstitutioner kan beaktas genom att statsandelen beviljas med en höjd statsandelsprocent för en del av verksamhetsenhetens årsverken. Enligt förslaget är den höjda statsandelsprocenten 60, om en betydande del av verksamhetsenhetens verksamhet är turné- eller besöksverksamhet, uppträdanden som riktar sig till barn, språkliga minoriteter eller grupper med särskilda behov, eller om det finns något annat särskilt kulturpolitiskt skäl som hänför sig till verksamhetsenhetens verksamhet. Den finansiella ställningen hos teatrarna Svenska Teatern och Tampereen Työväen Teatteri förblir oförändrad så att deras statsandelsprocent för hela verksamheten är 60. Enligt förslaget införs bestämmelser om beräkningen i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), nedan finansieringslagen.
Teater- och orkesterlagen (730/1992) ersätts med en lag om främjande av performativ konst. Arbetsgruppen föreslår att lagen om främjande av performativ konst ska omfatta alla former av performativ konst. Villkoren för erhållande av statsandel preciseras. Rätten till statsandel ändras så att en del av verksamhetsenheterna godkänns som berättigade till statsandel för viss tid på tre år. I fråga om verksamhetsenheter som har godkänts som berättigade till statsandel tills vidare ska det med jämna mellanrum bedömas om villkoren för statsandelen uppfylls. I förslaget ingår också fleråriga finansieringsplaner för verksamhetsenheterna. Finansieringsplaner som görs upp för viss tid på tre och sex år stöder långsiktig, målinriktad utveckling och förnyelse
Bakgrund
År 2019 inleddes en preliminär reform av finansieringen för performativ konst i fråga om det fria yrkesfältet. I detta skede infördes ett- och treåriga verksamhetsunderstöd och även produktionsplattformar fick rätt till understöd. Anslaget höjdes med en miljon euro. Genomförandet av reformen av det fria fältet inleddes i sin helhet i början av 2020, då det också gjordes möjligt att bl.a. bevilja 5-åriga utvecklingsunderstöd för nya initiativ inom performativ konst. Anslaget för genomförandet av reformen av det fria fältet är 4 miljoner euro år 2020.
Den 20 augusti 2019 tillsatte undervisnings- och kulturministeriet en arbetsgrupp med uppgift att slutföra beredningen av förslaget till reform av statsandelssystemet för performativ konst. Den fortsatta beredningen skulle bygga på det arbete som utfördes av arbetsgruppen åren 2016–2017, dock med beaktande av responsen på arbetsgruppens förslag. Arbetsgruppen skulle beakta riksdagens uttalande där det förutsattes att beredningen av statsandelsreformen för performativ konst framskrider på bred front och att man i samband med beredningen noggrant bedömer olika modellers konsekvenser för finansieringen av performativ konst och för verksamhetens utveckling och tryggar tillräckliga resurser för reformen. Dessutom skulle man beakta regeringsprogrammets riktlinje om att ”en reform av statsandelssystemet för utövande konst genomförs i syfte att förbättra verksamhetsförutsättningarna för konst. Reformen kommer att gälla alla dem som arbetar med utövande konst. Genom reformen tryggas Svenska Teaterns och Tampereen Työväen Teatteris ställning och finansiering som nationella huvudscener.”
Länkar:
Bilagor:
Tidtabell
Vi ber er vänligen lämna ert utlåtande senast fredagen 3.4.2020.
Beredare
Katri Santtila, 0295 3 30285
Mari Karikoski, 0295 3 30209