Yttrandebegäran om prissättningen av kundernas kontantuttag från uttagsautomater
Diarienummer för begäran om utlåtande: FIVA 4/01.03/2021
Svarstiden gick ut: 15.9.2021
Uppgifter om begäran om utlåtande
Språket i begäran om utlåtande:
Inledning
Finansinspektionen har föregående gång år 2018 meddelat anvisningar om fastställandet av en motsvarande nationell betalning som avses i den s.k. eurobetalningsförordningen (924/2009) vid gränsöverskridande kontantuttag från uttagsautomater. Enligt den gällande anvisningen ska det för kontantuttag i euro som görs i ett annat EU-land debiteras en motsvarande avgift som skulle debiteras av kunden för uttag i en Otto.-automat.
Finansinspektionen har i samband med det år 2018 även rekommenderat att det för kontantuttag från uttagsautomater som upprätthålls av andra aktörer i Finland (s.k. främmande uttagsautomater) debiteras högst samma serviceavgift som debiteras kunderna för uttag i Otto-automater.
Finansinspektionen begär yttranden om prissättningen av kundernas kontantuttag från uttagsautomater. I yttrandena ombeds det att ställning tas särskilt till följande frågor:
Finansinspektionen har i samband med det år 2018 även rekommenderat att det för kontantuttag från uttagsautomater som upprätthålls av andra aktörer i Finland (s.k. främmande uttagsautomater) debiteras högst samma serviceavgift som debiteras kunderna för uttag i Otto-automater.
Finansinspektionen begär yttranden om prissättningen av kundernas kontantuttag från uttagsautomater. I yttrandena ombeds det att ställning tas särskilt till följande frågor:
- Anser ni att Finansinspektionens gällande anvisning om fastställandet av en nationell betalning som motsvarar eurobetalningsförordningen är motiverad i nuvarande marknadsförhållanden?
- Anser ni att Finansinspektionens gällande rekommendation om prissättningen av uttag i främmande uttagsautomater i Finland är motiverad i nuvarande marknadsförhållanden?
- Hurdan inverkan anser ni att ett eventuellt slopande av anvisningen och/eller rekommendationen skulle få?
Bakgrund
Prissättningen av gränsöverskridande kontantuttag från uttagsautomater
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001 ändrat genom förordning (EU) 2019/518, föreskrivs det om principen om lika serviceavgifter för gränsöverskridande betalningar. Målet med regleringen är att förenhetliga de serviceavgifter som tas ut i euro för gränsöverskridande betalningar inom EU med de serviceavgifter som tillhandahållare av betaltjänster debiterar sina kunder för motsvarande betalningar i nationell valuta. Förordningen tillämpas bland annat på kontantuttag från uttagsautomater.
De viktiga för genomförandet av principen om lika stora serviceavgifter enligt eurobetalningsförordningen vid kontantuttag från uttagsautomater är att definiera den motsvarande nationella avgiften som tjänsteleverantörna tar ut av dem som använder betaltjänsten och som de gränsöverskridande kontanuttagen från uttagsautomater kan jämställas med.
För att fastställa vilken nationell betalning som motsvarar en gränsöverskridande betalning borde det enligt skäl 7 i förordningen vara möjligt att bland annat använda följande kriterier: kanal som använts vid initiering, utförande och avslut av betalningen, automatiseringsgrad, eventuell betalningsgaranti, kundstatus och förhållande till betaltjänstleverantören, eller betalningsinstrument som använts enligt definitionen i artikel 4.23 i direktivet 2007/64/EG. Dessa kriterier bör inte anses vara uttömmande.
Eurobetalningsförordningen utgår från att varje tillhandahållare av betaltjänster själv fastställer motsvarande nationella betalning. De behöriga myndigheterna ska meddela anvisningar för fastställande av motsvarande betalningar, om den anser det vara nödvändigt.
Finansinspektionen meddelade första gången år 2015 en anvisning avsedd för bankerna om fastställande av motsvarande nationella betalning. Enligt anvisningen ska ett gränsöverskridande kontantuttag i euro som görs i EU-länderna prissättas på motsvarande sätt som ett nationellt kontantuttag i de mest använda uttagautomaterna, dvs. Otto.-automaterna. Finansinspektionens riktlinjer grundade sig på diskussioner mellan finansministeriets och EU-kommisionens tjänstemän. I anvisningen lades särskild vikt vid Finlands dåvarande marknadsförhållanden, där majoriteten av uttagen från uttagsautomater i Finland gjordes från en tjänsteleverantörs (Automatia Pankkiautomaatit Oy, nedan även Automatia) automater.
På grund av förändringarna i marknadssituationen för kontantuttagasautomater och särskilt på grund av Nokas CMS Oy:s plan på en snabb utveckling av nätverket av Nosto-uttagsautomater beslutade Finansinspektionen att i slutet av 2017 inleda en bedömning av om de gällande anvisningarna om fastställandet av en motsvarande nationell betalning behöver ändras så att de motsvarar de förändrade marknadsförhållandena. I samband med den nya bedömningen kunde marknadsläget tillsvidare inte anses ha förändrats eller hålla på att förändras så att det utifrån detta skulle vara motiverat att ändra anvisningarna om fastställandet av den nationella betalningen. Finansinspektionens direktion beslutade godkänna Finansinspektionens anvisningar från år 2015 i oförändrad form, dvs. för kontantuttag i euro som görs i ett annat EU-land ska kunden fortsättningsvis debiteras en motsvarande avgift som skulle debiteras för uttag i Otto-automat.
Prissättningen av kontantuttag från uttagsautomater i Finland
Finansinspektionens anvisningar från 2015 om prissättningen av gränsöverskridande kontantuttag från uttagsautomater tolkades inom Finansinspektionen så att även inhemska konttantuttag från främmande uttagsautomater omfattas av dem. Bankerna har senast fr.o.m. ingången av 2017 prissatt kontantuttag från uttagsautomater i Finland oberoende av tjänsteleverantören.
Finansinspektionen tog också ställning till prissättningen av inhemska konttantuttag från främmande uttagsautomater år 2018 i samband med anvisningen om tillämpande av eurobetalningsförordningen. Finansinspektionen gav en rekommendation, enligt vilken det för kontantuttag från uttagsautomater som upprätthålls av andra aktörer i Finland (s.k. främmande uttagsautomater) rekommenderas att det debiteras högst samma serviceavgift som skulle debiteras kunden för uttag i Otto-automat. Som motiveringar till rekommendationen påpekade Finansinspektionen särskilt kontantuttagsmarknadens säregenhet, där Automatia i princip ansågs ha monopolställning och där konkurrenterna enligt Konkurrens- och konsumentverket KKV och Europeiska kommissionens yttranden inte kunde verka helt oberoende av Automatia och de ägande bankerna. Vid tipdunkten för rekommendationen om prissättningen bedömde Finansinspektionen att ökad konkurrens har en positiv inverkan på utbudet av uttagsautomater för kontantuttag och på tillgången till kontanter.
Marknadsförhållandena för uttagsautomater för kontantuttag
Det finns tre tjänsteleverantörer på marknaden för uttagsautomater för kontantuttag i Finland: Automatia Pankkiautomaatit Oy, Nokas CMS Oy och Change Group Helsinki Oy. Enligt Finlands Banks statistik fanns det i slutet av 2020 sammanlagt 1 737 uttagsautomater för kontantuttag i Finland. Av uttagsautomaterna för kontantuttag var ca 68 procent Automatia Pankkiautomaatit Oy:s Otto.-automater. De främmande uttagsautomaternas relativa antal av det totala antalet uttagsautomater för kontantuttag ökade från utgången av 2015 från knappt 5 procent till cirka 32 procent fram till slutet av 2020. Ökningen av antalet främmande uttagsautomater beror i stor grad på Nokas CMS Oy:s utvidgade nätverk av Nosto-uttagsautomater särskilt från 2017 framåt.
För närvarande är alla företag som tillhandahållar uttagsautomater för kontantuttag i Finland innehavsmässigt oberoende av bankerna. OP Andelslaget, Danske Bank A/S filial i Finland och Nordea Bank Abp, vilka tidigare ägde Automatia Pankkiautomaatit Oy i jämna andelar, sålde hela aktiestocken till Loomis AB år 2020.
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001 ändrat genom förordning (EU) 2019/518, föreskrivs det om principen om lika serviceavgifter för gränsöverskridande betalningar. Målet med regleringen är att förenhetliga de serviceavgifter som tas ut i euro för gränsöverskridande betalningar inom EU med de serviceavgifter som tillhandahållare av betaltjänster debiterar sina kunder för motsvarande betalningar i nationell valuta. Förordningen tillämpas bland annat på kontantuttag från uttagsautomater.
De viktiga för genomförandet av principen om lika stora serviceavgifter enligt eurobetalningsförordningen vid kontantuttag från uttagsautomater är att definiera den motsvarande nationella avgiften som tjänsteleverantörna tar ut av dem som använder betaltjänsten och som de gränsöverskridande kontanuttagen från uttagsautomater kan jämställas med.
För att fastställa vilken nationell betalning som motsvarar en gränsöverskridande betalning borde det enligt skäl 7 i förordningen vara möjligt att bland annat använda följande kriterier: kanal som använts vid initiering, utförande och avslut av betalningen, automatiseringsgrad, eventuell betalningsgaranti, kundstatus och förhållande till betaltjänstleverantören, eller betalningsinstrument som använts enligt definitionen i artikel 4.23 i direktivet 2007/64/EG. Dessa kriterier bör inte anses vara uttömmande.
Eurobetalningsförordningen utgår från att varje tillhandahållare av betaltjänster själv fastställer motsvarande nationella betalning. De behöriga myndigheterna ska meddela anvisningar för fastställande av motsvarande betalningar, om den anser det vara nödvändigt.
Finansinspektionen meddelade första gången år 2015 en anvisning avsedd för bankerna om fastställande av motsvarande nationella betalning. Enligt anvisningen ska ett gränsöverskridande kontantuttag i euro som görs i EU-länderna prissättas på motsvarande sätt som ett nationellt kontantuttag i de mest använda uttagautomaterna, dvs. Otto.-automaterna. Finansinspektionens riktlinjer grundade sig på diskussioner mellan finansministeriets och EU-kommisionens tjänstemän. I anvisningen lades särskild vikt vid Finlands dåvarande marknadsförhållanden, där majoriteten av uttagen från uttagsautomater i Finland gjordes från en tjänsteleverantörs (Automatia Pankkiautomaatit Oy, nedan även Automatia) automater.
På grund av förändringarna i marknadssituationen för kontantuttagasautomater och särskilt på grund av Nokas CMS Oy:s plan på en snabb utveckling av nätverket av Nosto-uttagsautomater beslutade Finansinspektionen att i slutet av 2017 inleda en bedömning av om de gällande anvisningarna om fastställandet av en motsvarande nationell betalning behöver ändras så att de motsvarar de förändrade marknadsförhållandena. I samband med den nya bedömningen kunde marknadsläget tillsvidare inte anses ha förändrats eller hålla på att förändras så att det utifrån detta skulle vara motiverat att ändra anvisningarna om fastställandet av den nationella betalningen. Finansinspektionens direktion beslutade godkänna Finansinspektionens anvisningar från år 2015 i oförändrad form, dvs. för kontantuttag i euro som görs i ett annat EU-land ska kunden fortsättningsvis debiteras en motsvarande avgift som skulle debiteras för uttag i Otto-automat.
Prissättningen av kontantuttag från uttagsautomater i Finland
Finansinspektionens anvisningar från 2015 om prissättningen av gränsöverskridande kontantuttag från uttagsautomater tolkades inom Finansinspektionen så att även inhemska konttantuttag från främmande uttagsautomater omfattas av dem. Bankerna har senast fr.o.m. ingången av 2017 prissatt kontantuttag från uttagsautomater i Finland oberoende av tjänsteleverantören.
Finansinspektionen tog också ställning till prissättningen av inhemska konttantuttag från främmande uttagsautomater år 2018 i samband med anvisningen om tillämpande av eurobetalningsförordningen. Finansinspektionen gav en rekommendation, enligt vilken det för kontantuttag från uttagsautomater som upprätthålls av andra aktörer i Finland (s.k. främmande uttagsautomater) rekommenderas att det debiteras högst samma serviceavgift som skulle debiteras kunden för uttag i Otto-automat. Som motiveringar till rekommendationen påpekade Finansinspektionen särskilt kontantuttagsmarknadens säregenhet, där Automatia i princip ansågs ha monopolställning och där konkurrenterna enligt Konkurrens- och konsumentverket KKV och Europeiska kommissionens yttranden inte kunde verka helt oberoende av Automatia och de ägande bankerna. Vid tipdunkten för rekommendationen om prissättningen bedömde Finansinspektionen att ökad konkurrens har en positiv inverkan på utbudet av uttagsautomater för kontantuttag och på tillgången till kontanter.
Marknadsförhållandena för uttagsautomater för kontantuttag
Det finns tre tjänsteleverantörer på marknaden för uttagsautomater för kontantuttag i Finland: Automatia Pankkiautomaatit Oy, Nokas CMS Oy och Change Group Helsinki Oy. Enligt Finlands Banks statistik fanns det i slutet av 2020 sammanlagt 1 737 uttagsautomater för kontantuttag i Finland. Av uttagsautomaterna för kontantuttag var ca 68 procent Automatia Pankkiautomaatit Oy:s Otto.-automater. De främmande uttagsautomaternas relativa antal av det totala antalet uttagsautomater för kontantuttag ökade från utgången av 2015 från knappt 5 procent till cirka 32 procent fram till slutet av 2020. Ökningen av antalet främmande uttagsautomater beror i stor grad på Nokas CMS Oy:s utvidgade nätverk av Nosto-uttagsautomater särskilt från 2017 framåt.
För närvarande är alla företag som tillhandahållar uttagsautomater för kontantuttag i Finland innehavsmässigt oberoende av bankerna. OP Andelslaget, Danske Bank A/S filial i Finland och Nordea Bank Abp, vilka tidigare ägde Automatia Pankkiautomaatit Oy i jämna andelar, sålde hela aktiestocken till Loomis AB år 2020.
Målsättningar
Yttranderesponsen beaktas i besluten om fortsatta åtgärder.
Länkar:
Tidtabell
Yttrandetiden går ut den 15 september 2021 kl. 23.59.
Svarsanvisningar för mottagare
Yttrandet ska lämnas i tjänsten utlåtande.fi. Yttrandet behöver inte skickas separat till Finansinspektionen per e-post eller per post.
Alla yttranden som skickas via utlåtande.fi är offentliga och de publiceras i tjänsten. Om yttrandet innehåller uppgifter som givaren anser att är sekretessbelagda med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), ska uppgifterna skickas i form av ett separat dokument med skyddad e-postförbindelse till Finansinspektionen. Anvisningar för hur man skickar e-post till Finansinspektionen finns på Finansinspektions webbplats www.finanssivalvonta.fi/yhteystiedot/.
Det finns en engelskspråkig version av yttrandebegäran som kan begäras per e-post.
Alla yttranden som skickas via utlåtande.fi är offentliga och de publiceras i tjänsten. Om yttrandet innehåller uppgifter som givaren anser att är sekretessbelagda med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), ska uppgifterna skickas i form av ett separat dokument med skyddad e-postförbindelse till Finansinspektionen. Anvisningar för hur man skickar e-post till Finansinspektionen finns på Finansinspektions webbplats www.finanssivalvonta.fi/yhteystiedot/.
Det finns en engelskspråkig version av yttrandebegäran som kan begäras per e-post.
Beredare
ledande riskexpert Anne Nisén, anne.nisen(at)fiva.fi, tfn 09 183 5211
jurist Anu Kettunen, anu.kettunen(at)fiva.fi, tfn 09 183 5309