Lausuntopalvelu.fi

Justitieministeriet gav den 16 februari 2017 direktören för rättshjälps- och intressebevakningsdistriktet Esa Kyllästinen och vicehäradshövding Christer Lundström i uppdrag att utreda möjligheterna att inrätta en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet.

Som resultat av utredningen föreslås en organisationsmodell som består av en enda rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet. Enligt förslaget ska de sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten inte längre vara verksamma som självständiga ämbetsverk, varvid behovet av förvaltning på distriktsnivå upphör. Förvaltningen ska centraliseras till rättshjälps- och intressebevakningsmyndighetens kansli. Myndigheten ska administrativt sett delas in i rättshjälps- och intressebevakningsmyndighetens kansli, som är centralförvaltningsenhet, och fyra rättshjälps- och intressebevakningsområden som sköter de operativa uppgifterna. Vart och ett rättshjälps- och intressebevakningsområde ska ledas av en direktör för rättshjälps- och intressebevakningsområdet.

Rättshjälps- och intressebevakningsområdena ska vara enheter vid rättshjälps- och intressebevakningsmyndigheten. Om det enligt förslaget finns fyra rättshjälps- och intressebevakningsområden, kan de ha samma verksamhetsområden som planerats för åklagarmyndigheten. Utredarna har utgått från att Åland ska höra till Västra Finlands rättshjälps- och intressebevakningsområde. Rättshjälps- och intressebevakningsområdena ska sköta enbart de uppgifter som hör till kärnverksamheten medan förvaltningens sköts centralt.

Inom områdena ska rättshjälps- och intressebevakningsverksamheten fortsättningsvis skötas självständigt, på samma sätt som hittills. Vart och ett område ska ledas av en enda gemensam direktör för rättshjälps- och intressebevakningsområdet. Enligt utredarna behövs det 15 rättshjälpsbyråer och 14 intressebevakningsbyråer i landet. På Åland ska dessutom finnas en gemensam rättshjälps- och intressebevakningsbyrå. Inom områdena ska finnas ett tillräckligt antal biträdande chefer för det dagliga ledningsarbetet. Rättshjälps- och intressebevakningsbyråernas verksamhetsställen ska bevaras som de är.

Enligt justitieministeriets reformprogram för rättsvården för åren 2013–2025 (Betänkanden och utlåtanden 16/2013) är ett av målen på kort sikt inom den allmänna rättshjälpen att undersöka behovet av en totalreform av rättshjälpsbyråernas organisationsstruktur. På lång sikt ska verkningarna av att inrätta ett enda rättshjälpsverk utredas.

I finansministeriets rapport om ämbetsverksutredningsprojektet inom central- och regionförvaltningen (VM 5/2015) föreslås bland annat att det ska inrättas en domstolsmyndighet, en riksomfattande utsökningsmyndighet och en rättshjälpsmyndighet. I fråga om rättshjälpsbyråerna konstateras att de borde utvecklas mot en riksomfattande struktur och ett mer enhetligt verksamhetssätt.

Enligt justitieministeriets riktlinjer inrättades den 1 oktober 2016 sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt. Samtidigt ändrades rättshjälps- och intressebevakningsbyråernas struktur så att de numera fungerar parallellt. Byråer slogs också samman så att det för närvarande finns 22 rättshjälpsbyråer och 22 intressebevakningsbyråer samt en gemensam rättshjälps- och intressebevakningsbyrå på Åland.

Utgångspunkten är att sådana centralförvaltningens operativa uppgifter som nu sköts av justitieministeriet i huvudsak ska överförs till rättshjälps- och intressebevakningsmyndigheten. I fråga om centraliseringen skulle utredarna enligt sitt uppdrag beakta möjligheterna att utnyttja statens e-tjänster.

Utredarna skulle dessutom överväga möjligheterna att centralisera förvaltningsuppgifterna i hela landet. I dagens läge har förvaltningsuppgifterna centraliserats på distriktsnivå. Utredarna skulle bedöma vilka av distriktens nuvarande förvaltningsuppgifter som kunde centraliseras till en riksomfattande myndighet. Därtill skulle utredarna bedöma om vissa av rättshjälpens och intressebevakningens substansuppgifter kunde centraliseras så att de kan skötas eller styras på riksnivå.

Den riksomfattande myndigheten ska ha till uppgift att se till att det finns jämlik tillgång till tillräckliga och högklassiga rättshjälps- och intressebevakningstjänster i hela landet. Utredarna skulle bedöma vilken regional struktur som ger de bästa förutsättningarna för detta. Den nya organisationsmodellen ska också ge möjlighet att utveckla det lokala och regionala samarbetet med intressegrupper. Vid planeringen av den nya organisationsstrukturen skulle utredarna beakta möjligheterna att hantera jävskontrollen och eventuella jävsituationer samt vilka kostnader som orsakas av dessa.

Utlåtandet ska lämnas in till justitieministeriet senast 15.2.2019.

Justitieministeriet ber om ert utlåtande om utredningen om möjligheterna att inrätta en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet. Utlåtandet lämnas in genom att svara på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandet behöver inte skickas separat per e-post eller post. För att kunna lämna ett utlåtande måste ni registrera er och logga in i tjänsten utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns på webbplatsen utlåtande.fi under fliken Anvisningar> Bruksanvisningar. Stöd för hur man använder tjänsten kan begäras per e-post: [email protected]. OBS! Alla utlåtanden som lämnas in är offentliga och publiceras i tjänsten utlåtande.fi.

Ytterligare upplysningar om ärendet ges av regeringsrådet Kirta Heine, tfn 02951 50214 eller kirta.heine(at)om.fi