Ge utlåtande
Ge ditt utlåtande på den här sidan. Läs mer om bakgrundsuppgifterna för begäran om utlåtande på den övre delen av sidan och ge ditt utlåtande i fältet under det. Samtidigt som du skriver ditt utlåtande kan du kontrollera kommentarer från andra remissinstanser under fliken "Utlåtanden". När ditt utlåtande är färdigt kan du skicka det antingen till en annan person för godkännande eller direkt till beredaren av begäran om utlåtande. När du skickar begäran till beredaren publiceras ditt utlåtande även under fliken Utlåtanden i likhet med övriga givna utlåtanden. Om du skickar utlåtandet för godkännande, kan godkänaren antingen återställa ditt utlåtande till beredning eller godkänna och skicka ditt utlåtande till beredaren. Då publiceras den även under fliken Utlåtanden.
Regeringens proposition om godkännande och sättande i kraft av avtalet inom ramen för FN:s havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion
Diarienummer för begäran om utlåtande: VN/1915/2024
Svarstiden går ut: 22.11.2024
Uppgifter om begäran om utlåtande
Språket i begäran om utlåtande:
Inledning
Utrikesministeriet ber ert utlåtande om utkastet till regeringens proposition om godkännande och sättande i kraft av avtalet inom ramen för FN:s havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.
Utkastet revideras baserat på den respons som erhålls under remissförfarandet och sänds till rådet för bedömning av lagstiftningen som kommer att ge sitt utlåtande om propositionen.
Utkastet revideras baserat på den respons som erhålls under remissförfarandet och sänds till rådet för bedömning av lagstiftningen som kommer att ge sitt utlåtande om propositionen.
Bakgrund
FN:s havsrättskonvention (FördrS 49 och 50/1996) som trädde i kraft 1994 reglerar staternas rättigheter och skyldigheter när det gäller användningen av oceanerna, deras tillgångar samt skyddet av den marina miljön, och den anses allmänt utgöra den rättsliga ramen för all havsrelaterad verksamhet. Två genomförandeavtal har ingåtts om havsrättskonventionen: avtalet från 1994 gäller tillämpningen av del XI i konventionen (FördrS 49 och 50/1996) och avtalet från 1995 gäller konventionens bestämmelser om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd FördrS 80–82/2003). Det tredje genomförandeavtalet antogs i 2023 och gäller bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (avtalet inom ramen för Förenta Nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, det såkallade BBNJ-avtalet).
Avtalet undertecknades av EU (rådets beslut (EU) 2023/1974, EUT L 235, 25.9.2023, s. 1) och de flesta medlemsstaterna, inbegripet Finland, den 20 september 2023. Sedan dess har det undertecknats av alla EU:s medlemsstater. Hittills har BBNJ-avtalet ratificerats eller godkänts av 13 FN:s medlemsstater.
Avtalet undertecknades av EU (rådets beslut (EU) 2023/1974, EUT L 235, 25.9.2023, s. 1) och de flesta medlemsstaterna, inbegripet Finland, den 20 september 2023. Sedan dess har det undertecknats av alla EU:s medlemsstater. Hittills har BBNJ-avtalet ratificerats eller godkänts av 13 FN:s medlemsstater.
Målsättningar
I propositionen föreslås det att riksdagen godkänner BBNJ-avtalet till den del det ingår i Finlands behörighet.
Avtalet tillämpas på det fria havet och området (havsbottnen) som de definieras i FN:s havsrättskonvention. Med området avses djuphavsbottnen utanför de till den nationella jurisdiktionen tillhörande kontinentalsockeln och ekonomiska zonen. På Östersjön finns inga sådana områden utanför nationell jurisdiktion. Närmast Finland skulle avtalet tillämpas till exempel i Norra ishavet och nordöstra Atlanten.
I avtalet bestäms om partskonferensens behörighet att inrätta områdesbaserade förvaltningsverktyg, även marina skyddsområden, och om det förfarande för bedömning av miljökonsekvenserna som ska tillämpas på projekt som genomförs inom avtalets geografiska tillämpningsområde. Avtalet innehåller också bestämmelser om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion och om fördelningen av nyttan från dem. Genomförandet av avtalet stöds genom bestämmelser som gäller uppbyggnad av utvecklingsländernas kapacitet och överföring av marin teknologi.
Genom avtalet inrättas ett sekretariat och vid sitt första möte fattar partskonferensen beslut om sekretariatets verksamhet och säte. Därtill inrättas ett flertal underordnade organ som stödjer konferensen. Organen finansieras genom fastställda bidrag av parterna. I avtalet föreskrivs också om en finansieringsmekanism med syftet att stödja de utvecklingsstater som är parter i avtalet i genomförandet av avtalet bland annat genom finansiering för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Finansieringsmekanismen består bland annat av en särskild fond till vilken de utvecklade parterna betalar årliga bidrag fram till dess att partskonferensen beslutar om annat, och av en global miljöfond (Global Environment Facility).
En förutsättning för att avtalet ska träda i kraft är att 60 parter förbinder sig till avtalet. Avtalet har ännu inte trätt i kraft internationellt. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen och ett förslag till lag om de ändringar av havsskyddslagen som avtalet kräver. Lagarna avses träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft för Finlands del, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet.
Avtalet tillämpas på det fria havet och området (havsbottnen) som de definieras i FN:s havsrättskonvention. Med området avses djuphavsbottnen utanför de till den nationella jurisdiktionen tillhörande kontinentalsockeln och ekonomiska zonen. På Östersjön finns inga sådana områden utanför nationell jurisdiktion. Närmast Finland skulle avtalet tillämpas till exempel i Norra ishavet och nordöstra Atlanten.
I avtalet bestäms om partskonferensens behörighet att inrätta områdesbaserade förvaltningsverktyg, även marina skyddsområden, och om det förfarande för bedömning av miljökonsekvenserna som ska tillämpas på projekt som genomförs inom avtalets geografiska tillämpningsområde. Avtalet innehåller också bestämmelser om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion och om fördelningen av nyttan från dem. Genomförandet av avtalet stöds genom bestämmelser som gäller uppbyggnad av utvecklingsländernas kapacitet och överföring av marin teknologi.
Genom avtalet inrättas ett sekretariat och vid sitt första möte fattar partskonferensen beslut om sekretariatets verksamhet och säte. Därtill inrättas ett flertal underordnade organ som stödjer konferensen. Organen finansieras genom fastställda bidrag av parterna. I avtalet föreskrivs också om en finansieringsmekanism med syftet att stödja de utvecklingsstater som är parter i avtalet i genomförandet av avtalet bland annat genom finansiering för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Finansieringsmekanismen består bland annat av en särskild fond till vilken de utvecklade parterna betalar årliga bidrag fram till dess att partskonferensen beslutar om annat, och av en global miljöfond (Global Environment Facility).
En förutsättning för att avtalet ska träda i kraft är att 60 parter förbinder sig till avtalet. Avtalet har ännu inte trätt i kraft internationellt. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen och ett förslag till lag om de ändringar av havsskyddslagen som avtalet kräver. Lagarna avses träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft för Finlands del, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet.
Länkar:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:L_202401831 - Avtalstexten på svenska
Bilagor:
2024-10-17 BBNJ-sopimus HE-luonnos.docx - Luonnos hallituksen esitykseksi
Propositionens huvudsakliga innehåll och lagförslag.docx - Propositionens huvudsakliga innehåll och lagförslag
Ålands lagtings bifall.docx - Avsnitt 10: Ålands lagtings bifall
Tidtabell
Vi ber er lämna ert utlåtande senast den 22 november 2024.
Orsaken till avvikelsen från den riktgivande remisstiden enligt anvisningen för hörande vid författningsberedning är att göra det möjligt för Finland att vara med när EU och så många medlemsstater som möjligt deponerar sina ratificerings- eller godkännandeinstrument hos FN:s generalsekreterare som är depositarie för avtalet.
Avtalet innehåller bestämmelser som faller dels inom EU:s, dels inom medlemsstaternas behörighet. Rådet antog den 17 juni 2024 beslutet att ingå avtalet på unionens vägnar (rådets beslut (EU) 2024/1830, EUT L 2024/1830, 19.7.2024). Enligt beslutet strävar EU och dess medlemsstater efter att ratificera avtalet före FN:s havskonferens som kommer att äga rum i juni 2025.
Orsaken till avvikelsen från den riktgivande remisstiden enligt anvisningen för hörande vid författningsberedning är att göra det möjligt för Finland att vara med när EU och så många medlemsstater som möjligt deponerar sina ratificerings- eller godkännandeinstrument hos FN:s generalsekreterare som är depositarie för avtalet.
Avtalet innehåller bestämmelser som faller dels inom EU:s, dels inom medlemsstaternas behörighet. Rådet antog den 17 juni 2024 beslutet att ingå avtalet på unionens vägnar (rådets beslut (EU) 2024/1830, EUT L 2024/1830, 19.7.2024). Enligt beslutet strävar EU och dess medlemsstater efter att ratificera avtalet före FN:s havskonferens som kommer att äga rum i juni 2025.
Svarsanvisningar för mottagare
Även andra än de som nämns i sändlistan kan lämna ett utlåtande.
I första hand ska utlåtandena lämnas in som svar på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandet behöver då inte skickas separat per e-post eller post till utrikesministeriets registratorskontor. Den som lämnar ett utlåtande måste registrera sig och logga in i tjänsten utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur man använder tjänsten finns under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Ytterligare information om hur man använder utlåtandetjänsten ges av systemadministratörerna på adressen [email protected].
Alla utlåtanden som lämnas in är offentliga och tillgängliga i utrikesministeriet. Utlåtandena som lämnas in i tjänsten utlåtande.fi publiceras i tjänsten. Sådana utlåtanden samt utlåtanden som lämnats in till utrikesministeriets registratorskontor av andra än privatpersoner publiceras också på projektets offentliga projektsidor (valtioneuvosto.fi/sv/projekt, numret UM009:00/2024). Ett utlåtande från en privatperson publiceras på projektsidan endast om hon eller han begär detta och ger sitt samtycke till det.
Om det inte är möjligt att lämna ett utlåtande i tjänsten utlåtande.fi, kan det också lämnas in per e-post till utrikesministeriets registratorskontor på adressen [email protected]. I de utlåtanden som sänds per e-post ber vi er använda diarienummer VN/1915/2024 som referens.
Vi ber ministerierna föra utlåtandet också under ärende VN/1915/2024 i VAHVA.
I första hand ska utlåtandena lämnas in som svar på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandet behöver då inte skickas separat per e-post eller post till utrikesministeriets registratorskontor. Den som lämnar ett utlåtande måste registrera sig och logga in i tjänsten utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur man använder tjänsten finns under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Ytterligare information om hur man använder utlåtandetjänsten ges av systemadministratörerna på adressen [email protected].
Alla utlåtanden som lämnas in är offentliga och tillgängliga i utrikesministeriet. Utlåtandena som lämnas in i tjänsten utlåtande.fi publiceras i tjänsten. Sådana utlåtanden samt utlåtanden som lämnats in till utrikesministeriets registratorskontor av andra än privatpersoner publiceras också på projektets offentliga projektsidor (valtioneuvosto.fi/sv/projekt, numret UM009:00/2024). Ett utlåtande från en privatperson publiceras på projektsidan endast om hon eller han begär detta och ger sitt samtycke till det.
Om det inte är möjligt att lämna ett utlåtande i tjänsten utlåtande.fi, kan det också lämnas in per e-post till utrikesministeriets registratorskontor på adressen [email protected]. I de utlåtanden som sänds per e-post ber vi er använda diarienummer VN/1915/2024 som referens.
Vi ber ministerierna föra utlåtandet också under ärende VN/1915/2024 i VAHVA.
Beredare
Utkastet till regeringens proposition har beretts i en arbetsgrupp vid utrikesministeriet, där också justitieministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, miljöministeriet och Finlands miljöcentral har varit representerade.
Eventuella frågor kan ställas till arbetsgruppens sekreterare:
Lagstiftningsråd Sari Mäkelä, tel. 0295 351 446, sari.makela(at)gov.fi (från och med den 28 oktober)
Eventuella frågor kan ställas till arbetsgruppens sekreterare:
Lagstiftningsråd Sari Mäkelä, tel. 0295 351 446, sari.makela(at)gov.fi (från och med den 28 oktober)
Sändlista:
| Ahvenanmaan maakuntahallitus | ||
| Liikenne- ja viestintäministeriö | ||
| Liikenne- ja viestintävirasto | ||
| Luonnonvarakeskus | ||
| Maa- ja metsätalousministeriö | ||
| Metsähallitus | ||
| Oikeusministeriö | ||
| Opetus- ja kulttuuriministeriö | ||
| Puolustusministeriö | ||
| Saamelaiskäräjät | ||
| Sisäministeriö | ||
| Suomen ympäristökeskus | ||
| Työ- ja elinkeinoministeriö | ||
| Valtioneuvoston kanslia | ||
| Valtiovarainministeriö | ||
| Ympäristöministeriö |