Lausuntopalvelu.fi

Strategi och åtgärdsplan för skyddet av flodpärlmusslan 2020-2030
Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är starkt utrotningshotad i Finland. Den fridlystes redan år 1955, men trots det har populationerna minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Flodpärlmusslan är enligt 46 § i naturvårdslagen utrotningshotad och enligt 47 § en art som kräver särskilt skydd och för vilken det vid behov ska utarbetas ett skyddsprogram för att bevara arten, om den uppenbart hotas av utrotning. Flodpärlmusslan ingår också i artförteckningarna i bilagorna II och V till EU:s habitatdirektiv.
 
Det finns fortfarande cirka 120 flodpärlmusslor i floder och bäckar. Över 90 procent av dem finns i Nordost och Lappland (karta 1). Under de två senaste årtiondena har flodpärlmusslan kunnat fortplanta sig i bara cirka 50 floder, och endast i några av dem kan musselbeståndet klassificeras som livskraftigt.
 
Det finns många orsaker till att beståndet minskar, och orsakerna varierar för de olika populationerna; de gångna tidernas pärlfiske och flottningsrensning i floderna och de vattenkraft som har byggts i floderna samt skogs- och jordbruket är alla orsaker till igenslamningen av floderna med musslor.
 
Trots bristen på data har man rätt bra kännedom om artens förekomst och de populationsspecifika problemen. Genom olika undersökningar och projekt har man under de senaste åren fått bättre kunskap om de skyddsmetoder som behövs och därmed ett tillräckligt kunskapsunderlag för att utarbeta en strategi och ett åtgärdsprogram för skyddet av flodpärlmusslan. Bevarandet av flodpärlmusslan i Finland förutsätter ett intensivt samarbete mellan de olika aktörerna.
 
Arbetsgruppen har använt sig av en bakgrundsutredning som miljöministeriet beställde av Panu Oulasvirta innan arbetsgruppen inledde sitt arbete (Oulasvirta, P., 2020, Jokihelmisimpukan nykytila ja lajin suojelemiseksi tarvittavat toimet Suomessa, Alleco Oy). I åtgärdsprogrammet hänvisas det till utredningen, och utredningen publiceras samtidigt som strategin.
 
Enligt brevet om tillsättandet av arbetsgruppen förutsätter åtgärdsprogrammet också en populationsspecifik granskning av hoten och de eventuella lösningarna. I mån av möjlighet ska man också uppskatta både kostnader av engångsnatur och kontinuerliga kostnader.
 
Strategin och åtgärdsprogrammet är i kraft till år 2030 och ska halvtidsutvärderas år 2025.

Arbetsgruppen samlades tolv gånger under mandatperioden 29.11.2018 - 31.3.2020. Arbetsgruppens medlemmar och deras ersättare:

Chef Tuula Kurikka, Forststyrelsen Naturtjänster (arbetsgruppens ordförande);
planerare Pirkko-Liisa Luhta, Forststyrelsen Naturtjänster (arbetsgruppens sekreterare); miljöråd Esko Hyvärinen, miljöministeriet (ersättare konsultativ tjänsteman Antton Keto); specialsakkunnig Jouni Tammi, jord- och skogsbruksministeriet); ledande sakkunnig, vattenhushållning Jukka Pakkala, NTM-centralen i Södra Österbotten (ersättare Anne Laine); överinspektör Marja-Liisa Pitkänen, NTM-centralen i Birkaland (ersättare Sami Moilanen); miljöexpert Maarit Kaukonen, Metsähallitus Metsätalous Oy; äldre forskare Ulla-Maija Liukko, Finlands miljöcentral (ersättare specialforskare Heikki Mykrä); projektchef Antti Leinonen, Finlands miljöcentral (ersättare lexpert på naturvård Pirita Soini); jurist Anna-Rosa Asikainen, MTK ry (ersättare sakkunnig Airi Kulmala); ordförande Tiina Sanila-Aikio, Sametinget; professor Jouni Taskinen, Jyväskylä universitet; forskare Pekka Korhonen, Naturresursinstitutet (ersättare specialforskare Teppo Vehanen); skyddsexpert Olli Sivonen, WWF Finland (ersättare strömvattenexpert Manu Vihtonen); verkställande direktör Päivi Lundvall, Finlands naturskyddsförbund (ersättare specialsakkunnig Tapani Veistola) och miljöchef Erkki Huttula, Kemijoki Oy. Arbetsgruppens permanenta sakkunnig är Panu Oulasvirta från Alleco Oy.

Under arbetets gång hörde arbetsgruppen följande sakkunniga: chef Kari Lahti (LUOMUS), överinspektör Pasi Molkoselkä (TUKES) och miljöråd Antti Ylitalo (regionförvaltningsverket i Norra Finland).

Livskraftiga musselbestånd finns på artens hela naturliga förekomstområde och de uppnår en gynnsam skyddsnivå
 Delmålet är att de befintliga bestånden bevaras och att de redan försvagade bestånden blir livskraftigare 
 
De föreslagna åtgärderna har fastställts med beaktande av att det ska vara möjligt att uppnå det ovannämnda strategiska målet. Hur det strategiska målet uppnås granskas utgående från de krav enligt Europeiska unionens habitatdirektiv (92/43/EEG) som anges nedan.
 
Enligt habitatdirektivet är bevarandestatusen gynnsam när

• uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,
• artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid,
• det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bevaras på lång sikt.

Det finns fyra strategiska mål. Uppnåendet av målen främjas genom en åtgärdsplan och genom att vidta åtgärder samtidigt och parallellt med beaktande av regionala behov och prioriteringar.

1. Kunskapen om förekomsten av flodpärlmusslan och dess livsmiljöer ökar och sprids till aktörer och medborgare 
2. Tillståndet för flodpärlmusslans och dess värdfiskars livsmiljöer kan förbättras genom aktiva åtgärder 
3. Flodpärlmusslans livsmiljöer beaktas vid markanvändningen av avrinningsområden 
4. Den kunskapsbaserade informationen om skyddet av flodpärlmusslan ökar 

Strategin innehåller dessutom åtgärder för genomförandet, samordningen och uppföljningen av strategin, en bedömning av finansieringsbehovet på kort sikt och en konsekvensbedömning av planen.

Ytterligare information om begäran om utlåtande ges i augusti: miljöråd Esko Hyvärinen ([email protected]) och specialsakkunnig Olli Ojala ([email protected]).