Ge utlåtande
Ge ditt utlåtande på den här sidan. Läs mer om bakgrundsuppgifterna för begäran om utlåtande på den övre delen av sidan och ge ditt utlåtande i fältet under det. Samtidigt som du skriver ditt utlåtande kan du kontrollera kommentarer från andra remissinstanser under fliken "Utlåtanden". När ditt utlåtande är färdigt kan du skicka det antingen till en annan person för godkännande eller direkt till beredaren av begäran om utlåtande. När du skickar begäran till beredaren publiceras ditt utlåtande även under fliken Utlåtanden i likhet med övriga givna utlåtanden. Om du skickar utlåtandet för godkännande, kan godkänaren antingen återställa ditt utlåtande till beredning eller godkänna och skicka ditt utlåtande till beredaren. Då publiceras den även under fliken Utlåtanden.
Utlåtandebegäran om utredningen om antecknandet av flera språk i befolkningsdatasystemet
Diarienummer för begäran om utlåtande: VN/8830/2019
Svarstiden gick ut: 31.5.2020
Uppgifter om begäran om utlåtande
Språket i begäran om utlåtande:
Inledning
Justitieministeriet ber om ert utlåtande om tjänstemannautredningen om antecknandet av flera språk i befolkningsdatasystemet.
En sakkunniggrupp bestående av tjänstemän från finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och delegationen för etniska relationer har utrett olika alternativ för ändring av befolkningsdatasystemet och vilka konsekvenser ändringarna skulle ha. I utredningen kom man fram till att två alternativ ska undersökas. I alternativ A antecknas flera modersmål och dessutom alltid finska eller svenska som kontaktspråk. I alternativ B antecknas modersmålet och kontaktspråket på samma sätt som i dagens läge, men det blir också möjligt att i befolkningsdatasystemet ange ett eller flera hemspråk.
En sakkunniggrupp bestående av tjänstemän från finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och delegationen för etniska relationer har utrett olika alternativ för ändring av befolkningsdatasystemet och vilka konsekvenser ändringarna skulle ha. I utredningen kom man fram till att två alternativ ska undersökas. I alternativ A antecknas flera modersmål och dessutom alltid finska eller svenska som kontaktspråk. I alternativ B antecknas modersmålet och kontaktspråket på samma sätt som i dagens läge, men det blir också möjligt att i befolkningsdatasystemet ange ett eller flera hemspråk.
Bakgrund
I regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2017 ingår en central iakttagelse om att det bör utredas om man i befolkningsdatasystemet kunde anteckna flera språk för en person. Också Europarådets ministerkommitté har rekommenderat att Finland ska göra det lättare att i befolkningsdatasystemen anmäla multiidentitet och tillhörighet till flera språkgemenskaper.
I denna utredning har det bedömts vilka fördelar en individ skulle ha av att flera språk antecknades i systemet. Till fördelarna hör bland annat att systemet skulle ge en fullständigare bild av personens språkliga identitet och att föräldrar som talar olika språk inte skulle behöva välja barnets språk. Att anteckna flera språk skulle också ge en mångsidigare bild av språkreserven hos finländare. I utredningen bedömdes också konsekvenserna för myndigheternas verksamhet. De uppgifter som finns i befolkningsdatasystemet om modersmål används bland annat vid den språkliga indelningen av kommuner, vid planering av tjänster, vid val av kontaktspråk och vid bestämmande av statsandelar statsunderstöd.
I utredningen kom man fram till att två alternativ ska undersökas. I alternativ A antecknas flera modersmål och dessutom alltid finska eller svenska som kontaktspråk. I alternativ B antecknas modersmålet och kontaktspråket på samma sätt som i dagens läge, men det blir också möjligt att i befolkningsdatasystemet anteckna ett eller flera hemspråk.
I denna utredning har det bedömts vilka fördelar en individ skulle ha av att flera språk antecknades i systemet. Till fördelarna hör bland annat att systemet skulle ge en fullständigare bild av personens språkliga identitet och att föräldrar som talar olika språk inte skulle behöva välja barnets språk. Att anteckna flera språk skulle också ge en mångsidigare bild av språkreserven hos finländare. I utredningen bedömdes också konsekvenserna för myndigheternas verksamhet. De uppgifter som finns i befolkningsdatasystemet om modersmål används bland annat vid den språkliga indelningen av kommuner, vid planering av tjänster, vid val av kontaktspråk och vid bestämmande av statsandelar statsunderstöd.
I utredningen kom man fram till att två alternativ ska undersökas. I alternativ A antecknas flera modersmål och dessutom alltid finska eller svenska som kontaktspråk. I alternativ B antecknas modersmålet och kontaktspråket på samma sätt som i dagens läge, men det blir också möjligt att i befolkningsdatasystemet anteckna ett eller flera hemspråk.
Målsättningar
Målsättningen med utredningen är att kartlägga vilka konsekvenser en ändring av språkuppgifterna i befolkningsdatasystemet skulle ha. Målsättningen är också ett utreda hur man kunde förverkliga den rekommendation Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter gett så att den skulle passa Finlands system.
Bilagor:
Selvitys usean kielen merkitsemisestä väestötietojärjestelmään.pdf - Selvitys suomen kielellä.
Utredning om antecknandet av flera språk i befolkningsdatasystemet.pdf - Selvitys ruotsin kielellä.
Report on entering several languages in the Population Information System.pdf - Selvitys englannin kielellä.
Máŋgga giela merken álbmotdiehtovuogádahkii čilgehus.pdf - Selvitys pohjoissaameksi.
Tidtabell
Utlåtanden begärs via utlåtande.fi senast 30.04.2020. Av utlåtandena publiceras ett sammandrag.
Svarsanvisningar för mottagare
Justitieministeriet ber remissinstanserna yttra sig om utredningen. Också instanser som inte nämns i sändlistan kan lämna sina synpunkter till ministeriet. Utlåtandena kan lämnas på finska eller på svenska.
Lämna ditt utlåtande genom att svara på vår begäran om utlåtande i tjänsten utlåtande.fi. Du behöver inte sända det separat per e-post eller post till ministeriets registratorskontor. För att kunna lämna ett utlåtande måste du registrera dig och logga in i webbtjänsten utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns på webbplatsen utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Om du behöver hjälp med att använda tjänsten kan du kontakta [email protected].
Alla utlåtanden som lämnas in är offentliga och publiceras i tjänsten utlåtande.fi.
Lämna ditt utlåtande genom att svara på vår begäran om utlåtande i tjänsten utlåtande.fi. Du behöver inte sända det separat per e-post eller post till ministeriets registratorskontor. För att kunna lämna ett utlåtande måste du registrera dig och logga in i webbtjänsten utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns på webbplatsen utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Om du behöver hjälp med att använda tjänsten kan du kontakta [email protected].
Alla utlåtanden som lämnas in är offentliga och publiceras i tjänsten utlåtande.fi.
Beredare
Tilläggsuppgifter på justitieministeriet ges av språkrättsråd Corinna Tammenmaa (tfn 0295150181) och specialsakkunnig Maija Iles (tfn 0295150038)
Sändlista:
Cultura säätiö | ||
Digi- ja väestötietovirasto | ||
Enontekiön kunta | ||
Espoon kaupunki - Esbo stad | ||
Finlands svenska teckenspråkiga rf | ||
Folktinget | ||
Hangon kaupunki - Hangö stad | ||
Helsingin kaupunki - Helsingfors stad | ||
Hyvinkään kaupunki | ||
Inarin kunta | ||
Ingå kommun - Inkoon kunta | ||
Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki | ||
Kaarinan kaupunki | ||
Kansaneläkelaitos | ||
Kaskisten kaupunki - Kaskis stad | ||
Kauniaisten kaupunki - Grankulla stad | ||
Keva | ||
Kimitoö kommun - Kemiönsaaren kunta | ||
Kirkkohallitus | ||
Kirkkonummen kunta - Kyrkslätt kommun | ||
Kokkolan kaupunki - Karleby stad | ||
Kolttien kyläkokous | ||
Korsholm kommun - Mustasaaren kunta | ||
Korsnäs kommun | ||
Kotimaisten kielten keskus | ||
Kotkan kaupunki | ||
Kristinestad - Kristiinankaupunki | ||
Kronoby kommun - Kruunupyyn kunta | ||
Kuntaliitto | ||
Kuurojen Liitto, toiminnanjohtaja Markku Jokinen | ||
Lahden kaupunki | ||
Lapinjärven kunta - Lappträsk kommun | ||
Larsmo kommun - Luodon kunta | ||
Liikenne- ja viestintäministeriö | ||
Liikenne- ja viestintävirasto Traficom | ||
Lohjan kaupunki - Lojo stad | ||
Loviisan kaupunki - Lovisa stad | ||
Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirasto | ||
Maa- ja metsätalousministeriö | ||
Malax kommun - Maalahden kunta | ||
Myrskylän kunta - Mörskom kommun | ||
Nykarleby stad - Uusikaarlepyyn kaupunki | ||
Närpes stad - Närpiön kaupunki | ||
Opetus- ja kulttuuriministeriö | ||
Opetushallitus | ||
Oulun kaupunki | ||
Pargas stad - Paraisten kaupunki | ||
Patentti- ja rekisterihallitus | ||
Pedersöre kommun - Pedersören kunta | ||
poliisihallitus | ||
Porin kaupunki | ||
Porvoon kaupunki - Borgå stad | ||
Puolustusministeriö | ||
Pyhtään kunta - Pyttis kommun | ||
Pääesikunta | ||
Raseborg stad - Raaseporin kaupunki | ||
Romaniasiain neuvottelukunta | ||
Rovaniemen kaupunki | ||
Saamelaiskäräjät | ||
Savonlinnan kaupunki | ||
Sipoon kunta - Sibbo kommun | ||
Sisäministeriö | ||
Siuntion kunta - Sjundeå kommun | ||
Sosiaali- ja terveysministeriö | ||
Tampereen kaupunki | ||
Tilastokeskus | ||
Tuomioistuinvirasto | ||
Turun kaupunki - Åbo stad | ||
Työ- ja elinkeinoministeriö | ||
Ulkoministeriö | ||
Utsjoen kunta | ||
Vaasan kaupunki - Vasa stad | ||
Valtioneuvoston kanslia | ||
Valtiovarainministeriö | ||
Vantaan kaupunki - Vanda stad | ||
Vörå kommun - Vöyrin kunta | ||
Yhdenvertaisuusvaltuutetun toimisto | ||
Yhteiset lapsemme ry | ||
Ympäristöministeriö |
Ämnesord
kielilainsäädäntö
kielelliset oikeudet
språkliga rättigheter
språklagstiftning
väestötietojärjestelmä
befolkningsdatasystemet