Lausuntopyyntö luonnoksesta Yhteiskunnan turvallisuusstrategiaksi 2024 (YTS2024)
Diarienummer för begäran om utlåtande: VN/12457/2021
Svarstiden gick ut: 9.9.2024
Uppgifter om begäran om utlåtande
Språket i begäran om utlåtande:
Inledning
I säkerhetsstrategin för samhället beskrivs en verksamhetsmodell för övergripande säkerhet där samhällets vitala funktioner sköts i samarbete mellan myndigheter, näringslivet, organisationer och medborgare.
Vid sitt sammanträde våren 2021 gav regeringen säkerhetskommittén i uppdrag att uppdatera säkerhetsstrategin för samhället. Revideringen av strategin konstateras också i regeringsprogrammet ”Ett starkt och förmedlande Finland - regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering”. Arbetet har beretts i en omfattande författargrupp under ledning av Säkerhetskommitténs sekretariat. Beredningsprocessen har omfattat ett stort antal hearingar, intervjuer och seminarier inom den offentliga förvaltningen, näringslivet, organisationer och den akademiska världen. Säkerhetskommittén har följt och styrt beredningen av arbetet.
Vid sitt sammanträde våren 2021 gav regeringen säkerhetskommittén i uppdrag att uppdatera säkerhetsstrategin för samhället. Revideringen av strategin konstateras också i regeringsprogrammet ”Ett starkt och förmedlande Finland - regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering”. Arbetet har beretts i en omfattande författargrupp under ledning av Säkerhetskommitténs sekretariat. Beredningsprocessen har omfattat ett stort antal hearingar, intervjuer och seminarier inom den offentliga förvaltningen, näringslivet, organisationer och den akademiska världen. Säkerhetskommittén har följt och styrt beredningen av arbetet.
Bakgrund
Principerna för den övergripande säkerheten uppdateras för femte gången i säkerhetsstrategin för samhället (YTS2024). Den första strategin för tryggande av samhällets vitala funktioner blev klar 2003. I den beskrivs hotmodellerna för samhällets beredskap, ministeriernas strategiska uppgifter och grunderna för krisledning. I strategin för 2006 fästes uppmärksamhet vid hanteringen av störningssituationer och som stöd för beredskapen föreslogs en matris för beredskapen inför exceptionella situationer. År 2010 ändrades strategins namn till en säkerhetsstrategi för samhället. Ändringen svarade mot den allmänna samhällsutvecklingen, där säkerhetsverksamheten sträckte sig till nya områden, tjänster och funktioner. Samtidigt beaktades organisationerna som en del av beredskapssystemet. Strategin för 2017 var en praktisk beskrivning av de gemensamma och allmänna beredskapsprinciperna. I strategin beskrivs den övergripande säkerheten i första hand som en samarbetsmodell där aktörerna delar och analyserar information om säkerheten samt planerar, övar och samarbetar. Samtidigt övergick man från det tidigare statsorienterade skrivsättet till en modell som beskriver hela samhället.
I likhet med sin föregångare beskriver den nu färdigställda strategin den övergripande säkerheten som en fråga för hela samhället. Som en ny helhet behandlas utöver beredskap också förmågan att reagera på störningssituationer och kriser, dvs. reagera. I stället för vitala funktioner och säkerhetsaktörer betonas i högre grad själva verksamheten. Förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön, Finlands Natomedlemskap och lärdomarna av kriserna talar för ett utvecklingsskede. Coronapandemin prövade den finländska modellen för övergripande säkerhet. Den långvariga kris som krävde undantagsförhållanden gav flera viktiga observationer och lärdomar för att utveckla vårt system. Andra allvarliga störningssituationer, såsom skador på gasledningen, instrumentaliserad inresa och fluktuationer på energimarknaden, har lyft fram många utvecklingsförslag. Också lärdomarna från Rysslands anfallskrig mot Ukraina beaktas i förbättringsarbetet. Statsrådet har inlett ett flertal projekt för att svara på iakttagelserna.
I och med att Finlands Natomedlemskap och säkerhetsläget förändras samlar den finländska verksamhetsmodellen för övergripande säkerhet ett brett intresse också internationellt. Finland strävar också efter att själv främja beredskapstänkandet som en del av de europeiska verksamhetsmodellerna. I strategin har man strävat efter att beskriva modellen så att den också kan förstås internationellt utan djupgående förtrogenhet med Finlands lagstiftning eller samhällsstrukturer. Man strävar också efter att öppna Europeiska unionens och Natos betydelse för den övergripande säkerheten.
I arbetet med att utarbeta strategin har man stött sig på statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse och försvarsredogörelsen. Man har strävat efter att säkerställa överensstämmelse med de handlingar som är centrala med tanke på den övergripande säkerheten, såsom den nationella riskbedömningen. Vid utarbetandet av de nya helheterna har man bland annat utnyttjat den europeiska standarden för krishantering (SFS-EN ISO 22361: 2022) och handboken för Natos system för krisrespons.
En väsentlig del av genomförandet av strategin är uppföljningen av hur strategin genomförs. I Finland genomförs rapporteringen om den övergripande säkerheten årligen genom en säkerhetsrapport för samhället samt genom andra periodiska översikter. Genom dem hålls statsledningen och andra centrala aktörer medvetna om det finländska samhällets övergripande säkerhet.
I likhet med sin föregångare beskriver den nu färdigställda strategin den övergripande säkerheten som en fråga för hela samhället. Som en ny helhet behandlas utöver beredskap också förmågan att reagera på störningssituationer och kriser, dvs. reagera. I stället för vitala funktioner och säkerhetsaktörer betonas i högre grad själva verksamheten. Förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön, Finlands Natomedlemskap och lärdomarna av kriserna talar för ett utvecklingsskede. Coronapandemin prövade den finländska modellen för övergripande säkerhet. Den långvariga kris som krävde undantagsförhållanden gav flera viktiga observationer och lärdomar för att utveckla vårt system. Andra allvarliga störningssituationer, såsom skador på gasledningen, instrumentaliserad inresa och fluktuationer på energimarknaden, har lyft fram många utvecklingsförslag. Också lärdomarna från Rysslands anfallskrig mot Ukraina beaktas i förbättringsarbetet. Statsrådet har inlett ett flertal projekt för att svara på iakttagelserna.
I och med att Finlands Natomedlemskap och säkerhetsläget förändras samlar den finländska verksamhetsmodellen för övergripande säkerhet ett brett intresse också internationellt. Finland strävar också efter att själv främja beredskapstänkandet som en del av de europeiska verksamhetsmodellerna. I strategin har man strävat efter att beskriva modellen så att den också kan förstås internationellt utan djupgående förtrogenhet med Finlands lagstiftning eller samhällsstrukturer. Man strävar också efter att öppna Europeiska unionens och Natos betydelse för den övergripande säkerheten.
I arbetet med att utarbeta strategin har man stött sig på statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse och försvarsredogörelsen. Man har strävat efter att säkerställa överensstämmelse med de handlingar som är centrala med tanke på den övergripande säkerheten, såsom den nationella riskbedömningen. Vid utarbetandet av de nya helheterna har man bland annat utnyttjat den europeiska standarden för krishantering (SFS-EN ISO 22361: 2022) och handboken för Natos system för krisrespons.
En väsentlig del av genomförandet av strategin är uppföljningen av hur strategin genomförs. I Finland genomförs rapporteringen om den övergripande säkerheten årligen genom en säkerhetsrapport för samhället samt genom andra periodiska översikter. Genom dem hålls statsledningen och andra centrala aktörer medvetna om det finländska samhällets övergripande säkerhet.
Målsättningar
Syftet med remissbehandlingen är att samla in så omfattande synpunkter som möjligt från aktörerna inom den övergripande säkerheten för att utveckla och färdigställa utkastet till strategi.
Avsikten är att säkerhetsstrategin för samhället ska godkännas som statsrådets principbeslut i slutet av 2024.
Avsikten är att säkerhetsstrategin för samhället ska godkännas som statsrådets principbeslut i slutet av 2024.
Bilagor:
Tidtabell
Utlåtandena ska lämnas senast måndagen den 9 september 2024.
Svarsanvisningar för mottagare
Vi ber er lämna ert utlåtande genom att besvara den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten senast den 9 september 2024. Utlåtandet behöver inte sändas separat per e-post eller post.
Ministerierna och andra VAHVA-användare ombeds utöver sitt utlåtande föra ärendet VN/12457/2021 TILL VAHVA.
Även aktörer utanför sändlistan kan lämna utlåtande om de så önskar.
För att kunna ge ett utlåtande ska uppgiftslämnaren registrera sig och logga in i tjänsten. Närmare anvisningar om användningen av tjänsten finns på sidan anvisningar - > anvisningar. Stöd för ibruktagandet av tjänsten kan begäras på adressen [email protected].
Alla utlåtanden som lämnas in är offentliga och publiceras i tjänsten.
Ministerierna och andra VAHVA-användare ombeds utöver sitt utlåtande föra ärendet VN/12457/2021 TILL VAHVA.
Även aktörer utanför sändlistan kan lämna utlåtande om de så önskar.
För att kunna ge ett utlåtande ska uppgiftslämnaren registrera sig och logga in i tjänsten. Närmare anvisningar om användningen av tjänsten finns på sidan anvisningar - > anvisningar. Stöd för ibruktagandet av tjänsten kan begäras på adressen [email protected].
Alla utlåtanden som lämnas in är offentliga och publiceras i tjänsten.
Beredare
Ytterligare information ges av:
Generalsekreterare Petteri Korvala, tfn 0295 140 700
Biträdande generalsekreterare, Christian Perheentupa, tfn 0295 140 702
Kontakt per e-post: [email protected]
Generalsekreterare Petteri Korvala, tfn 0295 140 700
Biträdande generalsekreterare, Christian Perheentupa, tfn 0295 140 702
Kontakt per e-post: [email protected]
Sändlista:
| Eduskunnan kanslia | ||
| Eduskunnan oikeusasiamies | ||
| Elinkeinoelämän keskusliitto ry | ||
| Etelä-Karjala hyvinvointialue | ||
| Etelä-Karjalan liitto | ||
| Etelä-Pohjanmaa hyvinvointialue | ||
| Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus | ||
| Etelä-Pohjanmaan liitto | ||
| Etelä-Savo hyvinvointialue | ||
| Etelä-Savon ELY-keskus | ||
| Etelä-Savon maakuntaliitto | ||
| Etelä-Suomen aluehallintovirasto | ||
| Helsingin kaupunki | ||
| Huoltovarmuuskeskus | ||
| Huoltovarmuusneuvosto | ||
| HUS-yhtymä | ||
| Hämeen ELY-keskus | ||
| Hämeen liitto | ||
| Itä-Suomen aluehallintovirasto | ||
| Itä-Uudenmaan hyvinvointialue | ||
| Kaakkois-Suomen ELY-keskus | ||
| Kainuun ELY-keskus | ||
| Kainuun hyvinvointialue | ||
| Kainuun liitto | ||
| Kansaneläkelaitos | ||
| Kanta-Hämeen hyvinvointialue | ||
| Keski-Pohjanmaan hyvinvointialue | ||
| Keski-Pohjanmaan liitto | ||
| Keski-Suomen ELY-keskus | ||
| Keski-Suomen hyvinvointialue | ||
| Keski-Suomen liitto | ||
| Keski-Uudenmaan hyvinvointialue | ||
| Korkein hallinto-oikeus | ||
| Korkein oikeus | ||
| Kymenlaakson hyvinvointialue | ||
| Kymenlaakson liitto | ||
| Lapin aluehallintovirasto | ||
| Lapin ELY-keskus | ||
| Lapin hyvinvointialue | ||
| Lapin liitto | ||
| Liikenne- ja viestintäministeriö | ||
| Lounais-Suomen aluehallintovirasto | ||
| Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirasto | ||
| Länsi-Uudenmaan hyvinvointialue | ||
| Maa- ja metsatalousministeriö | ||
| Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry | ||
| Maanpuolustuskoulutusyhdistys | ||
| Naisjärjestöjen keskusliitto | ||
| Oikeusministeriö | ||
| Opetus- ja kulttuuriministeriö | ||
| Ortodoksinen kirkko | ||
| Pirkanmaan ELY-keskus | ||
| Pirkanmaan liitto | ||
| Pohjanmaan ELY-keskus | ||
| Pohjanmaan hyvinvointialue | ||
| Pohjanmaan liitto | ||
| Pohjois-Karjalan ELY-keskus | ||
| Pohjois-Karjalan maakuntaliitto | ||
| Pohjois-Pohjanmaa hyvinvointialue | ||
| Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus | ||
| Pohjois-Pohjanmaan liitto | ||
| Pohjois-Savon ELY-keskus | ||
| Pohjois-Savon hyvinvointialue | ||
| Pohjois-Savon liitto | ||
| Pohjois-Suomen aluehallintovirasto | ||
| Poliisihallitus | ||
| Puolustusministeriö | ||
| Päijät-Hämeen hyvinvointialue | ||
| Päijät-Hämeen liitto | ||
| Pääesikunta | ||
| Rajavartiolaitos | ||
| Satakunnan ELY-keskus | ||
| Satakunnan hyvinvointialue | ||
| Satakuntaliitto | ||
| Sisäministeriö | ||
| Sisäministeriön pelastusosasto | ||
| Sosiaali- ja terveysministeriö | ||
| Suojelupoliisi | ||
| Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK ry | ||
| Suomen evankelis-luterilainen kirkko | ||
| Suomen Kuntaliitto ry | ||
| Suomen Pankki | ||
| Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK ry | ||
| Suomen Punainen Risti | ||
| Tasavallan presidentin kanslia | ||
| Tulli | ||
| Työ- ja elinkeinoministeriö | ||
| Ulkoministeriö | ||
| Uudenmaan ELY-keskus | ||
| Uudenmaan liitto | ||
| Valtioneuvoston kanslia | ||
| Valtioneuvoston kanslian EU-asioiden osasto | ||
| Valtioneuvoston kanslian viestintäosasto | ||
| Valtioneuvoston oikeuskansleri | ||
| Valtiovarainministeriö | ||
| Vantaan ja Keravan hyvinvointialue | ||
| Varsinais-Suomen ELY-keskus | ||
| Varsinais-Suomen hyvinvointialue | ||
| Varsinais-Suomen liitto | ||
| Ympäristöministeriö |
Ämnesord
kokonaisturvallisuus
Yhteiskunnan turvallisuusstrategia
Turvallisuuskomitea
TURVALLISUUS
varautuminen
beredskap
vaste
övergripande säkerhet
Säkerhetsstrategi för samhället
Säkerhetskommittén
SÄKERHET
svar