Lausuntopalvelu.fi

Besöksförbud används som ett sätt att förebygga återkommande våld i nära relationer. Besöksförbud kan meddelas också i situationer där en offentlig person eller en myndighet behöver skydd. Flera inhemska och internationella undersökningar har visat att långvarigt våld i parrelationer är ett säkerhetshot för offret under förhållandet, men kan fortsätta även efter det i olika former av förföljelse och ligger ofta bakom brott mot liv som riktar sig mot kvinnor och familjemord.

Justitieministeriet har berett en bedömningspromemoria om effektivisering av övervakningen av besöksförbud (Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar 2019:4). I den bedömer man behovet av och förutsättningarna för att ta i bruk elektronisk övervakning av besöksförbud samt andra alternativa sätt att effektivisera övervakningen av besöksförbud. Promemorian fokuserar på skyddet av offer för våld i nära relationer genom ett besöksförbud.


Syftet är att bedöma behovet av och förutsättningarna för att ta i bruk elektronisk övervakning av besöksförbud samt andra alternativa sätt att effektivisera övervakningen av besöksförbud. I Sverige och Norge har elektronisk övervakning av besöksförbud varit i bruk i några år. I promemorian behandlas Sveriges och Norges lagstiftning och erfarenheterna av elektronisk övervakning av besöksförbud. Särskild uppmärksamhet har fästs vid övervakningsanordningarnas tekniska användbarhet, kostnaderna i planerings- och införandeskedet samt hur myndighetsövervakningen kan ordnas.

I promemorian behandlas också andra alternativa sätt att förbättra säkerheten för offer för våld i nära relationer, bland annat metoden för multiprofessionell riskbedömning MARAK. Offrets säkerhet och skyddet som ett besöksförbud ger kan förbättras genom att våldsförövare mer effektivt och i större utsträckning styrs till lämpliga tjänster. Det har också använts olika lokala modeller för att bevilja säkerhetsanordningar till våldsoffer.
 

Elektronisk övervakning har såväl i Finland som i många andra länder förenats med brottspåföljder som avtjänas i frihet. I Finland har man konstaterat att besöksförbud ger ett svagt skydd. Ett besöksförbud räcker inte alltid till när det gäller en gärningsman som är motiverad att störa sitt offer. Den som har meddelats ett besöksförbud kan bryta mot förbudet på många olika sätt, t.ex. genom telefonsamtal eller textmeddelanden eller genom att lurpassa vid offrets bostad eller följa efter offret i bil. Den som anmäler ett brott mot besöksförbudet hamnar ofta i en situation där offrets ord står mot den misstänktes ord. Det är möjligt att bryta mot besöksförbudet så att offret inte får sådana bevis på gärningen som kunde användas vid en eventuell straffprocess. På detta sätt kan den misstänkte bryta mot besöksförbudet flera gånger utan någon påföljd. I praktiken är övervakningen av besöksförbudet beroende av att offret polisanmäler brottet mot besöksförbudet.

Polisen övervakning bygger i huvudsak på att den skyddade personen anmäler brottet eller att brottet mot besöksförbud kommer fram i samband med utredning av andra brott eller vid larmuppdrag. Bland annat inom landsbygden minskas besöksförbudets effekt av polisens långa utryckningstider. När polisen kommer fram har gärningsmannen ofta redan lämnat platsen.
 

Utlåtandena ska lämnas in enligt de anvisningar som ges nedan senast den 18 april 2019.
En sammanställning av utlåtandena publiceras senare på utlåtande.fi samt på justitieministeriets webbplats.

Justitieministeriet ber om ert utlåtande om bedömningspromemorian om effektivisering av övervakningen av besöksförbud  Promemorian har publicerats i justitieministeriets publikationsserie Betänkanden och utlåtanden 4/2019 och finns tillgängligt på webbadressen http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-738-0.

Remissinstanserna önskas komma med förslag till fortsatt utveckling.  Särskilt önskas åsikter om hur elektronisk övervakning i praktiken kunde ordnas, vilka ändringar detta skulle förutsätta i strafflagstiftningen och vilka andra metoder som kunde utvecklas för att trygga säkerheten för den som skyddas genom ett besöksförbud.  

Vi ber er lämna in utlåtandet genom att svara på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandet behöver inte skickas separat per e-post eller per post och det behöver inte undertecknas. Om remissinstansen har skrivit utlåtandet på ett separat dokument (t.ex. för att det ska kunna godkännas internt inom organisationen), behöver dokumentet inte bifogas till utlåtandet utan det räcker med att svara på blanketten som ingår i begäran om utlåtande.

För att kunna lämna in ett utlåtande i tjänsten utlåtande.fi måste remissinstansen registrera sig och logga in i tjänsten. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns på adressen utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Stöd för hur man använder tjänsten kan begäras per e-post: [email protected].

OBS! Alla utlåtanden som lämnas in är offentliga och publiceras i tjänsten utlåtande.fi och på projektets webbplats.

 

Minna Piispa, p. 02951 50223
e-postadress [email protected].